Mannen från andra världen

Sep 18th, 2009 | By | Category: 1996-4, Artikel

Av HANS P.S. KNUDSEN

Jules Verne levde på planeten JORDEN 1828-1905.

Från 1850 till sin död skrev han bortåt hundra romaner, berättelser och teaterstycken.

Verne var sannolikt ingen berest man… eller kan det vara riktigt att han för att nå sin destinationsort tvärtom reste tusentals mil?

Kanske var det så det var: I herrens jordiska år 1928 dök familjens tallrik upp i vårt klots omedelbara närhet. Något hade gått snett och i samma sekund slungades farkosten hundra år bakåt i tiden. Den strandade nära den lilla franska hamnstaden Nantes. Skadorna på himlaskeppet var så stora att det inte gick att genomföra några reparationer.

Jules Verne blev jordbo och iklädde sina kunskaper fantasins plagg i en lång rad romaner. Det var nog ingen tillfällighet att Jules födelseår blev fel i hans födelseattest.

En resa i tid och rum hade varit en enkel sak för Verne. Nu var tallriken tillintetgjord, javisst. Men med hjälp av sin suggestiva kraft såg den unge och skämtsamme Verne till att funktionären som fyllde i dokumentet gav honom födelseåret 1928.

Jules Vernes lycka som författare var gjord då han bestämde sig för att dramatisera geografi lika effektivt som Alexandre Dumas hade dramatiserat historia. Och på tal om resor; år 1861 gav han sig tillsammans med vänner av på en semesterresa till Sverige – och Norge. Intrycken från den resan utgör alldeles säkert bakgrunden till romanen Det store loddet, med miljöteckning från Telemark, Bergen, Christiania och Drammen. Boken utkom på Hetzels förlag 1886, på norska först 85 år senare.

I januari 1995 [!] utkom hans sista bok, Paris au XXe Siêcle, dansk översättning Paris i det 20. århundrede samma år. En framtidsroman som skildrar ett människofientligt samhälle. Verne skrev boken i början av 1860-talet, men hans förläggare Hetzel vägrade den gången att ge ut den på grund av den pessimistiska grundtonen.

Verne var lyckligtvis också humorist, vilket är mer än man kan säga om författaren till dessa rader. Många av hans romaner kan emellanåt vara vansinnigt roliga.

Något som inte är fullt lika lustigt är att norska förlag – efter mer än 120 års utgivarverksamhet – ännu inte fått upp ögonen för den verneska humorn.

Vi har fått stora mängder nyutgåvor, men detta kan inte dölja det dystra faktum att det endast översatts inalles 24 av hans titlar till norska.

Då är situationen mycket bättre i Sverige. Vi ”norrbaggar” bör buga oss i bokstoftet för våra grannar i öster: Där har man lyckats med att ge ut minst 16 bra översättningar av Vernes böcker som ännu inte funnit nåd inför norska förläggarögon.

Det är en skam!

Och medan vi fortsätter att skämmas kan vi ta betäckning bakom Askild & Kärnekulls Jules Verne-serie i sex band och Deltas dito med fem. För att inte tala om Philip Jose Farmers Phileas Foggs hemliga dagbok, medan vi pliktskyldigast gräver fram Kaptein Grants barn – bearbetad från svenska av Fredrik Stabel.

Vi låter vårt trötta öga vila på den.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22