Liket i väskan – Ett klassiskt kriminalfall från Prag

Sep 12th, 2009 | By | Category: 1996-2, Artikel

Av K. ARNE BLOM

Vid en kringvandring i den tjeckiska huvudstadens polismuseum blir man varse att också Prag kan ståta med klassiska kriminalfall. Av någon anledning tenderar ouppklarade fall att bli mer klassiska än andra. På museet kan man, till exempel, få beskåda en av de väskor i vilka man fann delarna efter Otylie Vranská år 1933.

Järnvägspersonal i Bratislava hittade den 2 september detta år en tung läderkoffert i en av kupéerna på expresståget som just anlänt från Prag. Den öppnades och innehållet bestod av kroppsdelar inslagna i tidningspapper och ett lakan. Huvud och ben saknades. Sju hugg från ett vasst föremål konstaterades på och kring höger bröst.

Ett par timmar senare påträffades en annan övergiven väska på ett tåg i Košice. I den fanns ett huvud och två ben. Detta tåg kom också från Prag, men hade gått från en annan station. Stationerna ligger dock ganska nära varandra och tågen hade avgått med en timmes mellanrum. Man antog att samma person placerat väskorna på tågen och att den personen med all sannolikhet var mördaren. Men några spår eller denne kunde man inte finna och ingen mindes sig ha sett någon placera väskor på tågen.

Obduktionen visade att kvinnan var i 20-årsåldern och att hon troligen tagits av daga natten mellan 31 augusti och 1 september. Dödsorsaken fastställdes vara två djupa hugg i huvudet. Sättet varpå huvud och ben skilts från kroppen tydde på att förövaren hade anatomisk kunskap. De sju huggen i bröstet hade tillfogats liket efter dödens inträdande. I magsäcken påträffades kärnor efter en frukt som förtärts cirka en timme före mordet. Några tecken på sexuellt ofredande kunde inte noteras.

Efter några dagar, den 6 september, kunde kroppen säkert identifieras. Först hade polisen varit på fel spår, men nu kunde Zuszana och Marie Vranská identifiera liket efter sin syster Otylie, född i mars 1911 i Brezno nad Vhám i Slovakien.

Ganska snart uppdagades att den mördade ingalunda varit en blyg viol. Hon hade en del på sitt samvete innan hon begav sig till Prag, där hon liksom sina systrar skulle arbeta som servitris. Hon påstods vara ”arbetsskygg” och bytte arbetsplatser lika ofta som kavaljerer. Hon flyttade från adress till adress och tog till som tätt betalt för sexuella tjänster.

Hennes sista kväll kunde kartläggas. Den hade innehållit ett antal restauranger, barer och män. Kärnorna i magsäcken kom från ett äpple hon ätit kring midnatt i en vinkällare vid gatan Kremcncova. Därefter uppehöll hon sig en stund i en välkänd nattklubb vid namn U Šmelhazû vid gatan Melantrichova. Där fann hon inget eller någon som intresserade henne och gav sig åter ut i natten. Äpplet åt hon en timme före sin död. Då hon lämnade nattklubben hade hon bara några minuter kvar att leva. Resten är höljt i dunkel och ett evigt mysterium.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22