Krig och hemlig musik

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-2, Artikel

Av INGE EKBRANT

Man tar grundligt miste om man tror an andra vändskrigets historia är fullständigt kartlagd, även om det kan förefalla så då man ser vilken uppsjö det finns av litteratur i ämnet. Tyvärr ser det ut som om somliga intressanta pusselbitar i historien för evigt blir oupptäckta. Det verkar så att döma av en artikel av Christopher Lambion i Londontidningen Daily Telegraphs kulturbilaga den 15 mars i år. Lambion har där ställt samman uppgifter om kompositören Elizabeth Poston, som avled 1987 utan att berätta om vilka hemliga koder hon använde i BBC:s radiosändningar till ockuperade länder i Europa. Det var framför allt den polska motståndsrörelsen som tycks ha fått musikaliska meddelanden.

Postons testamentsexekutor, Simon Campion, som tagit vara på hennes grammofonarkiv, har berättat om hur Poston en vacker sommardag blev meddelsam och nämnde koderna. Campion frågade då hur det hela var upplagt. Det har han sedan alltid ångrat. Stämningen av förtrolighet bröts och Pastan svarade helt kort att det var hemligt. Hon bytte samtalsämne.

Journalisten Joan Littlejohn hade 1975 intervjuat Poston för en musiktidskrift. Under Postons sista 20 år blev de båda kvinnorna nära vänner, men ingenting avslöjades utöver det som Littlejohn skrev i sin artikel: ”Under sin meteorkarriär inom BBC kom hon att tillhöra ’Bushmannen’ (de arbetade i Bush House, Aldwych) som arbetade med 24 timmars radiosändningar på 24 språk och använde allt från symfonier till jazz”.

Postons vinner har förnekar vetskap om hennes aktiviteter hos BBC under kriget. En av dem, kompositörkollegan Vaughan Williams maka, har endast sagt så mycket som att hon trodde Pastan skulle haft förmågan att fylla sådana uppgifter.

Christopher Lambton har också frågat Malcolm Williamson, ”Master of the Queen’s Music”, som övertagit Postons bostad och där funnit en hög grammofonskivor med handskrivna etiketter, skivor som hon spelat i radio sändningarna,

– Hon arbetade på Churchills direkta order, förklarade Williamson. Mer visste han inte och han var i stället angelägen att berätta om lokala traditioner och om Postons ungdomsromans med kompositörskollegan Peter Warlock. Det berättades att de sågs tillsammans nakna på hästryggen. Romantiska ridturer!

Så mycket lyckades Lambton ta reda på som att Poston i en radiointervju 1978 nämnt att hon under kriget han ett sekretessbelagt uppdrag. Just detta, inte mer, stod också att läsa i dödsrunorna i Daily Telegraph och The Times. Postons bostad från 1913 till hennes död 1987 var författaren E.M. Forsters barndomshem Rook’s Nest House, inspirationskällan till Howards End. I Margaret Ashbys bok Forester Country omtalas Postons hemliga uppdrag under kriget, om idén som Churchill kläckt, om musikaliska koder i sändningar till motståndsrörelserna. Där heter det också: ”Det var nervpåfrestande; om hon spelat fel melodi kunde hon ha vållat att befolkningen i naziockuperat område hade gripit till vapen mot sina förtryckare vid fel tidpunkt”. Ashby berättade också för Lambton att Poston sagt till henne att arbetet gav henne ett nervsammanbrott.

Det är framför allt sändningar till den polska motståndsrörelsen det kommit fram uppgifter om. En av Postens arbetskamrater vid BBC under de åren, Brenda Cleather, har berättat om en polsk löjtnant som bad om ett minutlångt avsnitt av en polsk folksång i sändningen. Hon spelade 45 sekunder och tonade så ner musiken, vilket ledde till att löjtnanten upprörd grep in och sade att det skulle ha varit exakt en minut.

Det märkliga är att det inte har gått att få fram några polska uppgifter om kodade radiomeddelanden. Tvärtom – man förnekar detta, Lampton refererar dock till dagboksanteckningar av Poston från åren 1943 och 44. Varannan fredag fanns anteckningen ”Poles” och den 4 augusti 1944 var hon nästan mångordig: ”Poles 1. pole, radio. signal?”

ingen tycks sitta inne med nyckeln till gåtan om vad Poston menade med den anteckningen.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22