Kanske blir nästa en deckare

Aug 18th, 2009 | By | Category: 2009-3, Artikel

Karin Brunk-Holmqvist

Hon har varit socialarbetare, politiker, trollat, spelat revy och gett ut åtta böcker. KARIN BRUNK-HOLMQVIST intervjuas av Iwan & Margareta Morelius

Hur kom det sig att du egentligen blev författare och skrev din första bok? Vore trevligt få veta lite om den bakgrunden.

Jag har skrivit så länge som jag kunnat hålla en penna i min hand. Min första “bok” skrev jag när jag var sju år och den har jag fortfarande kvar: “sagann åm mor såm städdade.” Jag har alltid haft en livlig fantasi som jag kände att jag måste få utlopp för. Det riktigt pockade på, så på något sätt kändes det som jag inte hade något val. Jag har alltid också ljugit som en borstbindare och kanske var det därför som jag senare blev politiker.

Vilken kul idé du fick med Potensgivarna. Hur får man egentligen en sådan idé? Var det kanske rentav helt enkelt så att du i verkligheten såg just det som hände med katterna?

Nej, jag har inte sett några kattor som käkat det som senare blev fröknarna Svenssons affärsidé  i Potensgivarna, men jag ville skriva en humoristisk bok om något osannolikt som ändå blev verkligt i allra högsta grad. Det finns personer som säger att de känner Tilda och Elida, att de sett när de stått och väntat på bussen till Simrishamn och det finns till och med personer som kört till Borrby för att leta efter huset där de tror att tanterna bor. Första utgåvan kom 1997 och boken säljer fortfarande bra. Det känns som det blivit en riktig bestseller. Är en bit över 100,000 sålda exemplar bara i Sverige. Sålt bra i Tyskland och Danmark. Till hösten kommer den ut på ett nytt norskt förlag med kvinnliga förtecken (Silke forlag).

Varför skriver du om äldre människor. Du har nu, som vi vet i alla fall, tre böcker som just handlar om den kategorin människor – i åldern mellan 70 och 80 år. Varannan bok om kvinnor, varannan om män.

Jag gillar äldre människor och att beskriva äldre miljöer.  Jag vill också genom mina böcker visa att det aldrig är för sent att förändra sina liv. Det är jag kanske själv ett bevis på, som debuterade först sedan jag fyllt femtio och började skriva på heltid först vid sextio. Jag tycker också om kollisionen när stad möter landsbygd och då gammalt möter nytt. Det blir så härliga effekter. Jag vill inte ha många personer i mina böcker, utan strävar i stället efter att fördjupa romankaraktärerna. Jag blir så frustrerad när jag läser en bok utan att få möjlighet att lära känna personerna. Ibland finns så många karaktärer i böcker att man känner att det är mer kvantitet än kvalitet.

Du har i någon intervju sagt att du gillar humor, vilket ju verkligen framgår av dina roliga och humoristiska böcker.  Har du några svenska respektive utländska favoriter?

Svenska favoriter är bl.a. Fritiof Nilsson Piraten och Gerda Antti. Piraten skildrar lite udda människor och burleska situationer, det gillar jag. Gerda Antti skriver vardagligt och med ett härligt långsamt tempo. Hon beskriver också den enkla vardagen. Bland de utländska författarna finns Arto Paasilinna och Alexander McCall Smith.

Har du någon gång känt trycket av att du måste prestera en bok?

Klart man känner trycket. Går det för länge mellan varje bok är det lätt att bli bortglömd. Det gäller att surfa på vågorna så länge som det finns intresserade läsare.

Hur lång tid brukar du ta på dig från själva iden till färdig bok?

Sedan jag slutat mitt arbete som socionom och skriver på heltid tar det knappt ett år från idé till färdigt manus. Utöver skrivandet är jag mycket ute och föreläser runt om i Sverige vilket är trevligt men det tar mycket av skrivtiden. Jag har flera framträdanden i veckan. En man ringde en kväll och ville boka mig till ett framträdande. Han föreföll lätt frustrerad och innan samtalet avslutades sa han: “Du behöver väl inte läsa ur den där med
potensen för du förstår prästen kommer också hit.”

Tycker du att du har “flyt” I ditt skrivande? Rinner det bara på liksom?

Sedan jag kläckt idén har jag verkligen flyt. Fingrarna hinner inte med tanken ibland. En gång per år isolerar jag mig från verkligheten. Hyr ett hus i fjorton dagar och bara skriver. Ingen familj, inga vänner, ingen teve eller tidningar.  Jösses vad jag är produktiv då. Fast klart, lite fånig känner jag mig ibland när jag sitter där och skrattar i min ensamhet när jag kommer på någon tokighet att pränta ner.

Har du läst några böcker av P G Wodehouse? I så fall vad tycker du om dem?

Jag har läst Sköna juveler men det var så länge sedan att jag faktiskt inte minns den. Nu borde jag förstås skämmas.

Har du last några av din kollega Jan Sigurds böcker?

Beträffande kollegan Jan Sigurd har jag däremot varit flitigare. Gillade bl.a. hans bok Paddlaren och även Berättelser från rapsrike. Jan är dessutom mycket trevlig att lyssna till.

Du har haft flera olika yrken har vi last någonstans även om uppgifter om din person är mycket sparsamma. Du har I alla fall trollat samt varit statist i några filmer av Hasse & Tage.

Något av en mångsysslare har jag allt varit. Teaterapan vaknade tidigt i mig. Jag spelade revy och jag var statist i Hasse Alfredssons Picassos äventyr och Vargens tid. Jag började som kommunalpolitiker i unga år. Satt med i kommunfullmäktige, socialnämnden, polisstyrelsen mm. Jag var också mycket aktiv som övervakare åt både kriminalvården och socialvården. Jag gjorde personutredningar i brottmål till tingsrätterna och var också
nämndeman under många år. Jag gjorde också vapenfriutredningar. Studerade ganska sent i livet till socionom och hann arbeta inom detta område cirka 20 år innan jag på heltid började ägna mig åt skrivandet. Jag gick också på scenskolan i Malmö och skrev dramatik för bland annat Lars Björkman och Reidar Jönsson. Har satt upp pjäser på skolor och varit också ute och trollat i olika sammanhang. Jag har också varit radiokrönikör på Radio Kristinastad i många år.

Har du några nya roliga uppslag? Har du någon gång rentav funderat på att skriva en rolig deckare?

Nog har jag uppslag alltid. Mitt arbete inom det sociala området har gjort att jag har ett rikt förråd att gräva ur både när jag ska hitta personer och episoder till mina böcker. Tyvärr kommer nog inte mitt liv att räcka till för alla uppslag jag har. En ny bok kommer förmodligen ut redan i september. Denna gång handlar det om ett äkta par och givetvis en del knepiga, udda personer i deras omgivning. Deckare har jag aldrig funderat på att skriva.
Jag kan läsa deckare men tror inte att jag passar för att skriva sådana själv. Man ska skriva det man är bra på och inte falla för trender.

Personligen tycker jag att det finns allt för få humoristiska böcker.  Jag vill ha roligt själv när jag skriver. Fast tack för tipset, jag kan kanske göra en deckare rolig. Hinner jag inte nu får det bli i mitt nästa liv.

Har du tid för några hobbies?

På fritiden i den mån jag har sådan, spelar jag lite golf, utan större framgång. Antikviteter, hem och trädgård och som alla andra skriver familj, dvs. man, barn och barnbarn. Jag har varit gift med samme man i 44 år och citerar någon som sagt: “jag har varit gift så länge att det snart kan betraktas som incest.”

Omslag till Potensgivarna

Hur lång har man kommit med filmatiseringen av Potensgivarna?

Filmatisering det var en segsliten historia. Jag är född optimist och när jag sålde option på filmrättigheterna tänkte jag, det är nog bäst att boka biobiljetter. MEN, så snabbt går det inte. Nu är det nya intressenter på banan, inte bara till Potensgivarna utan även till andra titlar. Det finns flera som är intresserade och jag är övertygad om att det blir film, frågan är bara när.

Har du några äldre  förebilder för dina huvudpersoner? Kanske dina  egna föräldrar, morfar eller mormor?

Jag är uppvuxen i ett tillåtande hem. Mina föräldrar har alltid stöttat mig och min syster när vi haft tokiga idéer. Min mor skrev, men tyvärr kom hennes berättelser aldrig längre än till skrivbordslådan. Min syster är en äventyrare som bl.a. seglat jorden runt och hon har givit ut två böcker. Min far var hobbykonstnär och trollerilådan ärvde jag efter honom. Så en kreativ ådra finns.

Omslag till Sirila gentlemän sökes

I övrigt försöker jag alltid hitta roliga rubriker till mina böcker, något som väcker nyfikenhet. Sirila gentlemän sökes, är ett exempel. Eftersom ordet sirila inte finns, studsar en del till när de ser titeln. En kvinna ringde mig och berättade att hon höll på att jobba med Svenska akademins ordlista. En man hade ringt henne och frågat vad sirila betyder. Kanske har jag rent av skapat ett nytt ord.

Jag har givit ut totalt åtta böcker. Genom mitt sociala arbete har jag blivit en god iakttagare. Jag har också en förmåga att se enkla, vardagliga saker i min omgivning som kanske går andra förbi. Man behöver inte konstra till saker och ting. Det är faktiskt så, att det är i de enkla vardagssituationerna som dramatiken finns om man bara har sina sinnen på vid gavel. Jag har fastnat för ett uttryck: “Enkelheten är storheten.”

Jag har varit privilegierad. Jag har inte behövt skicka manus till förlag och blivit refuserad. Mina första böcker kom ut på ett litet lokalt förlag sedan var det min nuvarande förläggare som sökte upp mig. Hon flyttade till
Österlen och fick höra av sina grannar om Potensgivarna. Den var slut i affärerna och hon kom hem till mig och köpte boken. Efter ett tag kom hon och sa: “Jag vill ge ut Potensgivarna.” Jag försökte bromsa henne. Den hade
sålt bra lokalt och jag trodde inte att den skulle sälja mer och tyckte synd om henne om hon skulle göra en felsatsning. Men, det blev ändå så. Sedan dess har den sålt i över 100.000 exemplar. Att ha ett seriöst, drivande förlag som marknadsför har jag sett att det ger resultat. Jag har nu givit ut fem böcker på Kabusa Böcker  och känner mig trygg och som sagt privilegierad eftersom det inte är frågan om OM utan NÄR nästa bok ska komma
ut.

PS. Karin kom faktiskt tvåa efter Henke Larsson, som ÅRETS SKÅNING förra året, men före Anita Ekberg-

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22