Jan Broberg har bytt kostym från deckare till fantasy…

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-3, Artikel

Fast vissa kritstrecksränder sitter i ännu

Av KJELL E. GENBERG

Jag mötte kriminallitteraturens levande lexikon på Stockholms Central. Han hade deltagit i en konferens om latinamerikanska samhällsförhållanden och hade en timme på sig innan tåget till Nässjö skulle gå.

Latinamerika? Nå, inte så märkligt. Jan Broberg är historiker och litteraturhistoriker, så intresset för denna kontinents forn- och nutid finns där. Redan 1968 kom han ut med en bok betitlad ”Ruinstäder och sagofolk” och en av hans antologier bär titeln ”Djungeltempel, ökenstäder…”

DAST:s läsare känner troligen Broberg bäst som författare av böcker om deckare. Ett halvdussin sådana har lämnat hans skrivarverkstad i Småland. Fast den sista, ”Brottsliga sidor”, kom faktiskt så långt tillbaka som 1979.

Senare års skrivarmödor har han bland annat ägnat åt fantasylitteraturen, något som han finner rimligt. Den senaste boken kom nyligen på Carlssons Förlag och heter ”På fantasins vingar”.

Gåtorna ger kopplingar

– Jag har länge intresserat mig för historiska och arkeologiska gåtor. Den senaste boken av det slaget kom 1990 och heter ”Den heliga Graal och Zorro”, säger han. Därifrån är steget inte så långt till fantasylitteraturen. Kopplingarna finns.

I sin nya bok påpekar han att fantasy fiction är att litteratur där ickerationella fenomen är av avgörande betydelse, vilket betyder att man per se också måste acceptera de berättelser som har handlingen förlagd till vår egen värld, men där händelserna styrs av övernaturliga krafter eller liknande. Detta kallas low fantasy och har i vissa kretsar inte samma status som high fantasy, där författare som Tolkien, Lewis och Garner beskriver världar som är parallella med vår egen.

Denna acceptans ger Broberg möjlighet att berätta om allt från orientaliska skräckberättelser, via fenomenet Dracula fram till de seriehjältar som frekventerar fantasyvärlden.

Ackumulerat kunnande

Ett par roande kapitel (som tyder på att ränderna inte gått ur Jan Brobergs gamla deckarkostym) handlar om detektiver i fantasy- och pulpvärlden. Här kommer magisterns ackumulerade kunnande till sin rätt. Han tipsar om böcker och noveller som jag aldrig hört talas om, men som verkar vara mycket intressant läsning.

Han vet vad han skriver om, för han har personligen intervjuat många av de stora: Tolkien, Ross McDonald, Rex Stout, Frederick Dannay (Ellery Queen), Georges Simenon och Patricia Highsmith för att nämna några.

– Simenon var lite tvär först, erinrar han sig. Men jag hade nyligen läst en fransk konstbok och började prata om den. Det resulterade i ett långt och givande samtal.

Alltsammans började när unge herr Broberg (född 1932 i Malmö) 1951 kom till Lund för att börja läsa historia. Han skrev några år senare en artikel om Andra Världskriget som publicerades i Kvälls-Posten.

Det gav blodad tand och så följde en artikel om svenska deckare.

– Jag lyckte att de flesta var urusla!

Kulturrevolutionen kom

Man skulle redan då tycka att saker och ting var undermåliga för att väcka uppseende. Artikeln gjorde att Jan Broberg blev deckarkritiker i detta sydsvenska blad, ett arbete som han skötte åren 1955-1973. Han skrev också om arkeologi, modern amerikansk litteratur och det som i början nog intresserade honom allra mest – Andra Världskriget.

Det blev så småningom också en bok med titeln ”Flygande tigrar och ökenråttor” (1970).

Men så drabbades Kvälls-Posten av kulturrevolutionen. Det bestämdes att recensenterna skulle skriva om annat än de ämnen de behärskade, för ”det kunde ju bli kul”. Jan Broberg erhöll uppdraget att anmäla en bok om trädgårdsskötsel. Han slutade direkt!

Då bodde han redan i Nässjö, där han sedan 1958 undervisat i historia och svenska. Från denna småländska utsiktsplats skrev han vidare om deckare i nya fora. Hela tiden fortsatte han att bygga upp en i det närmaste oslagbart vetande om allt som skrivits inom deckargenren.

Inte en död minut

De böcker som kom från honom var kunniga och framförallt roliga (vilket man har svårt att först våga tro på när man träffar denne genuint korrekte akademiker). Hans valspråk tycks vara att läsaren inte skall få en död minut bland de beskrivna liken.

Självklart blev oraklet från Nässjö högvilt bland dem som han skrev om. Han blev medlem av Mystery Writers of America, The Solitary Cyclists of Sweden och var åren 1971-74 preses i Svenska Deckarakademin, som han varit med att grunda. Han fungerade även som rådgivare i ett stort engelskamerikanskt uppslagsverk om deckare.

Nu har han lämnat alla föreningar och påstår sig leva ett stilla liv.

– Jag är till och med delpensionär, avslöjar han för DAST.

Det finns tecken på osanning i detta påstående. Skall en delpensionär, vid sidan av sitt delarbete, ha tid att planera en bokutgivning med och kring författare som Faulkner och James Purdy ihop med förläggaren Tryggve Carlsson, nyss fyllda 50.

– Javisst, tycker Jan Broberg själv. I höst kommer japanen Koba Abe ut där och hos En bok för alla blir det en antologi kallad ”Tolv prisvärda poeter”.

Inte deckare precis!

– Spännande ändå, tycker magister Broberg.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22