James Ellroys storverk ute på nytt

Jun 19th, 2017 | By | Category: 2017-06 juni, Artikel

James EllroyAv KJELL E GENBERG

I september 2009 gjorde den då 48-årige James Ellroy ett hastigt besök på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Dasts nu avlidne medarbetare Rolf Nilsén träffade honom där och beskrev hur han presenterade sig för den svenska pressen:

– Mitt namn är James Ellroy och jag är världens bäste deckarförfattare. Läser ni mina böcker kommer ni att bli närmast ihjälskrämda.

Nilsén är död men inte på grund av att han skrämdes ihjäl. Jag har också läst de flesta av Ellroys böcker på svenska och överlevt. Det är bra romaner mannen åstadkommit, för det mesta alldeles för långa, men bra. Han tycks avsky den amerikanska politiken som han menar är fylld av korruption, mygel och dubbelspel. Ellroy bör alltså ha möjlighet att gå i taket igen när det nu blivit 2017.

Kanske är det den nya politiska situationen som fått bokförlaget Modernista att återutge James Ellroys maffiga romanserie om Amerika mellan åren 1958 och 1973, 2254 sidor hårdkokt text där historiska fakta  blandas hejvilt med författarens spekulationer, berättade ur tre olika perspektiv. Tre är också volymerna.

Omslag till En amerikansk mytEN AMERIKANSK MYT
Av James Ellroy
American Tabloid, 1995
Översatt av Thomas Preis
Modernista, 2017
ISBN 978-917499-892-4, 717 sidor

Den första, En amerikansk myt (American Tabloid, 1995, utgiven 1997 i Thomas Preis översättning hos Bokförlaget Bra Böcker) utspelas åren 1958–1963 där Ellroy sin vana trogen berättar en historia om korruption som leder till blodigt våld i korta meningar och högt tempo. Allt börjar med rykten om att den relativt unge John Fitzgerald Kennedy funderar på att jaga posten som USA:s president. Hela förloppet, med valvinsten, brodern Roberts envishet i att mota maffian och en Fidel Castro börjar skönjas på Kuba där Fulgencio Batista fortfarande regerar med stöd av just Cosa Nostra och i viss mån den amerikanska staten bearbetas.

Kulmen sker givetvis fredagen den 22 november 1963 på Dealey Plaza i Dallas då presidenten skjuts och USA drabbas av det trauma landet inte riktigt hämtat sig ifrån ännu. De tre perspektiv Ellroy visar fram kommer via filmmogulen och flygplatstillverkaren Howard Hughes torped är Pete Bondurant – med också i romanen Vit jazz – och två FBI-agenter (Boyd och Littell) som inte helt gillar sin chef J. Edgar Hoovers prioriteringar. Det är samtidigt en berättelse om längtan efter glamour och ett bättre liv i en tid fylld av mytbildning.

Ellroy är egentligen inte en inbjudande författare, de texter han lämnar ifrån sig är aldrig trevliga. De innehåller korthuggna budskap om att världen och i synnerhet den amerikanska drömmen är en illusion och att människorna tvingas kvar i den kloak som rännstenen utgör. När man läser hans beskrivningar av poliser, advokater och politiker kan man lätt få för sig att han är en förtvivlad samhällskritiker, en av få som sett igenom systemet och tvingas avslöja dessa människor som korrumperade brottslingar som bara ser till sitt eget kortsiktiga bästa. Man kan tro att han bryr sig, men jag undrar … Jag har sett honom på TV i olika intervjuer genom åren och han verkar inte vilja framstå som en trevlig människa heller.

Han har sagt att han helst skriver om historiska personer, gärna döda sådana. Du blir man ju inte stämd för ärekränkning.

Omslag till Sextusen kallaSEXTUSEN KALLA
Av James Ellroy
The Cold Six Thousand, 2001
Översatt av Thomas Preis
Modernista, 2017
ISBN 978-91-7499-981-5, 892 sidor

Sextusen kalla gavs ut första gången på svenska av Bokförlaget Bra Böcker 2003, även då i Thomas Preis översättning. Det är den andra delen i trilogin om USA:s efterkrigshistoria och tar vid där En amerikansk myt slutade med mordet på John F. Kennedy. Denna avslutas med ytterligare en död Kennedy, nämligen Johns bror presidentkandidaren Robert som sköts av den palestinsk-amerikanske Sirhan B. Sirhan i kännaren till Ambassador Hotel i Los Angeles på kvällen den 5 juni 1968 efter att han hållit ett kampanjtal. Inte nog med det. Samma år mördades också Martin Luther King och fler döda personer (se ovan) figurerar i boken: FBI-chefen J. Edgar Hoover (som ibland kallades Gay Edgar Hoover på grund av sin läggning),  den mytiske enslingen Howard Hughes och Jimmy Hoffa, fackpampen med maffiaanknytning.  Dessa får umgås med personligheter skapade av Ellroy.

Omslag till Oroligt blodOROLIGT BLOD
Av James Ellroy
Blood’s a Rover, 2009
Översatt av David Nessle
Modernista, 2017
ISBN 978-91-7499-675-3,815 sidor

Detta är tredje och sista delen i trilogin. Oroligt blod gavs först ut i Sverige av Bokförlaget Bra Böcker 2010 och precis som de tidigare delarna i serien är den, trots sin dokumentera prägel fiktiv och visar fram Ellroys egen syn på den turbulenta amerikanska historien från slutet av 50-talet till början av 70-talet.

Hela serien har en kontinuitet så Oroligt blod fortsätter efter mordet på Robert Kennedy och Martin Luther King 1968 och kliver in i Richard Nixons era. Den organiserade brottsligheten – maffian som kallas Cosa Nostra i USA – var stark och expanderande men ovetande om att den höll på att växa sig till döds. Än så länge hade den dock vissa hållhakar på folk inom en del viktiga myndigheter, var så pass starka att de lyckades få ordet ”maffia” struket ur officiella dokument.

De genomgående huvudpersonerna blir alltmer inblandade i dessa strukturer och Ellroy slår hårt mot FBI (Hoover dör 1972) samt berättar om hur Vietnamkriget påverkar människorna, inte minst de svarta där Black Power-rörelsen blir allt aktivare.

Den som har svårt för författarens machoinspirerade språkbruk drar säkert öronen åt sig inför hans drastiska beskrivningar av övervåld, narkotikaschismer och rasism, inte minst från korrumperade människor med makt. Lite kärlek förekommer också, fast alldeles tydligt på James Ellroys villkor. Själv har han sagt att hela serien – liksom allt annat han skrivit – är mästerligt. Han skulle nog kunna bli president, nu när manegen verkar vara krattad för hans typ av människa.

Omslag till I Jean Hillikers skuggaOmslag till Mina mörka vrårLee Earle ”James” Ellroy föddes 1948 i Los Angeles. När han var 10 år våldtogs och mördades hans mor Jean Hilliker. Henne hade den brådmogne pojken tjuvtittat på när hon tvättade sig och bytte om. Naturligtvis påverkades han svårt av detta, inte minst för att han strax innan hon dog hade bråkat med henne, fått en örfil och önskat livet ur henne. Polisen hittade aldrig mördaren. Fortsättningen av ungdomen drogs han med skam och ångest över det hans sexualitet ställt till med, något han berättat om i sina biografiska skildringar Mina mörka vrår  och I Jean Hillikers skugga.

När hans far också dog några år senare gled han in i en värld av droger och fantasier om kvinnor. Under en tid levde han i något som närmast kan karaktäriseras som misär. Han hade ingen tur med kvinnor, blev i stället fönstertittare och inbrottstjuv men lyckades till sist ta sig ur både fluktandet och drogmissbruket. Minnet av moderns död kom dock att påverka hans författarskap makalöst mycket men märktes kanske inte så mycket i debutboken Browns rekviem från 1981.

I memoarerna har han berättat om perioden som sexmissbrukare, först tillsammans med prostituerade och sedan, när han blivit uppmärksammad författare, med litteraturgroupies.

En annan kvinna som påverkat honom och författarskapet var en 22-årig servitris som hette Elisabeth Short. Hon hade mött en brutal och makaber död 1947, året före mordet på Jean Hilliker. Hon låg på rygg när hon hittades avhuggen på mitten på en trottoar i Los Angeles, bredbent med armarna höjda över huvudet och inälvorna instoppade under stjärten. Kroppen var minutiöst rentvättad men hennes ansikte krossat och munnen uppskuren från öra till öra.

Omslag till Den svarta dahlianTidningarna gav henne namnet Den svarta dahlian (eftersom hon gillade svarta kläder) efter nattklubben Blå dahlian som förekom i en samtida kriminalfilm och de berättade ingående om hur lätt på foten hon varit medan hon levde. Ellroy blev inte enbart påverkad av detta ouppklarade mord som påminde honom om hur modern slutat sina dagar – han blev besatt. När han skrev bokserien som kallas LA-kvartetten utgick han i den första boken från mordet och romanen heter följdriktigt Den svarta dahlian. Övriga böcker i kvartetten är Den stora tomheten, L.A. Konfidentiellt och Vit jazz. L.A. Confidential, som kom ut 1997, filmades och nominerades till flera Oscar.

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22