Inger Frimansson: Från Hässelby till djungler i Malaysia i den nya romanen

Sep 15th, 2009 | By | Category: 1998-2, Artikel

Vem vågar sticka upp mot en förläggare? Inte vi på DAST i alla fall.

Så när Uno Palmström på föregående sida uppmanade alla att kolla in Inger Frimansson närmare så gjorde vi förstås det.

Av LEIF-RUNE STRANDELL

Hon har skrivit länge, 30 år som journalist och är författare sedan 1984. Efter fjorton böcker där man kunnat se en dragning åt den psykologiska thrillern kom i höstas Fruktar jag intet ont som klart hör till spänningsgenren. Nu skriver hon en mer renodlad thriller.

Inger Frimansson har inte bara skrivit böcker, hon har skrivit mycket om böcker också. Sedan 12 år är hon anställd på facktidningen Svensk Bokhandel. För att hinna skriva böcker har hon tagit ett par månader tjänstledigt då och då. Men nu ser hon fram mot en längre skaparperiod.

– Jag har fått ett tvåårigt stipendium från författarfonden, så nu skall det bli ett försök att se om det går att (över)leva som heltidsförfattare. Att få skriva hela dagen är en lycka.

Dessa två år kan också ge bättre möjlighet att skriva annat än deckare, sånt som kräver mer faktainsamlande.

– Jag har inte haft tid med noggrann research. Och så har jag i mina tidigare böcker haft svårt för att låta huvudpersonen råka ut för något alltför hemskt.

Ruskigt for huvudperson

Det senare tycks hon dock redan ha övervunnit, I Fruktar jag intet ont är det rejält ruskigt, och det är huvudpersonen, den unga flickan, som är riktigt illa ute.

De tidigare böckerna har varit mest ”kvinnoböcker” (hennes eget ordval) och inte sålt så bra. Till hennes glädje har dock denna senaste gjort att hon hyser visst hopp för framtiden.

Också en tidigare bok var i spänningslitteraturens gränsland och nominerades till Deckarakademipris. Men Handdockan (1992) innehåller inget brott även om den var spännande och sålde bra. Den bokens huvudperson var en sjukskriven journalist. Det är ju alltid lättast att ta en miljö och människor man känner till. Nu skall det bli mer varierat.

Brott på hemorten

Men en miljö som hon tänker återkomma till är Hässelby, förorten i nordvästra Stockholm. Där bor hon, och där känner hon vägarna efter hundpromenader. Så hon lovar att det blir fler brott i området. Och fler huvudpersoner, fler som blir mördade, så nu är arbetet igång med att få dem levande…

För hon kräver, av sig själv och av andra författare, att böcker skall vara välskrivna, inte bara spännande.

Hon har läst deckarklassikerna, plöjt Sjöwall-Wahlöö och Mankell, ”men efter ett tag blir jag mätt”.

Och – det är knappt hon vågar säga det – hon tycker att Mankell skriver slarvigt.

I Malaysias djungler

Den deckare hon nu arbetar med skall, förutom Hässelby, utspela sig i regnskogen. Hon blev fascinerad av miljön efter en månad i Malaysias djungler förra våren, antecknade flitigt men hade just då ingen tanke på att intrycken skulle hamna i den här boken. Nu blir det mord där.

Titel har hon också funderat på. Efter så många år i bokbranschens centrum vet hon vikten av en säljande titel. Den senaste har ju bibliskt ursprung, kanske är det något som återkommer.

Vågar vi undra om befolkningen i Hässelby vandrar i dödsskuggans dal?



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22