Hur verkligheten efterapar dikten

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-2, Artikel

Av KLAS LITHNER

I en tidigare artikel betitlad ”Tjuvar härmar Heller” har jag anfört ett exempel på hur verkligheten efterapar dikten, i det fallet handlade det om Frank Hellers Odysseus eller de sju menyerna från 1925. Nu har jag ännu ett sådant exempel att erbjuda.

Dikten:

Boken ifråga är av Ngaio Marsh och heter Artists in Crime (1938), översatt till svenska 1939 som Modellmordet, men jag har utgått från en engelsk upplaga från 1988. Det tillämpliga avsnittet gäller mordet på modellen Sonia Gluck på den konstskola som dåvarande kriminalöverkommissarien Roderick Alleyns blivande hustru, målarinnan Agatha Troy, drev på en herrgård i Buckinghamshire. Modellen poserade, liggande snett bakåtlutad på ett podium och hade stora svårigheter att intaga och behålla önskad pose, varför hon måste tryckas dit med viss kraft. En av konsteleverna höll på med ett blodigt medeltidsmotiv, där en tiggande kvinna genomborrades av en dolk i ryggen. En demonstration därav med en vass kniv gav en av eleverna idén att i hemlighet sticka kniven genom podiet underifrån så att dess blad stack upp men doldes av det tygstycke som var draperat genom podiet. Vid nästa lektion tryckte den av eleverna som hade de största fordringarna på modellens pose som vanligt tillbaka hennes kropp mot podiet, där hon spetsades på den uppstickandekniven och dog. Han hade nämligen i hemlighet iakttagit den förstnämndes förberedelser och hade också ett mordmotiv, men kunde nu försvara sig med att han bara gjort som han brukade.

Verkligheten:

Den 14 juni 1985 skedde i Malmö det så kallade Mordet på gågatan. En pakistansk medborgare, här kallad B. hemmahörande i Malmö och utvisad, råkade på Södergatan i bråk med en annan man, vi kallar honom M, som han ansåg hade förolämpat hans hustru. Efter ordväxling tilldelade B sin antagonist M slag, sparkar och tre knivhugg i bröstet samt ett i armen. B förföljde M in på en tvärgata, där M föll omkull och B satte sig på honom. Hjälp kom till platsen och M fördes till sjukhuset, där han dog någon timme senare av inre förblödning som följd en av ett knivhugg i bröstet.

Malmö tingsrätt fann i dom den 5 augusti 1985 styrkt, att B uppsåtligen bragt M om livet och dömde honom för mord till 10 års fängelse och utvisning till år 2011, egendomligt nog inte på livstid. B överklagade domen och Skånska hovrätten mildrade i sin dom den 1 oktober 1985 straffet till fängelse 8 månader för misshandel och vållande till annans död samt upp hävde utvisningen. Domen vann laga kraft.

”Resning till men”

Efter detta anmälde sig tre nya vittnen hos polisen på grund av publiciteten kring hovrättens dom. Deras uppgifter var så graverande för B att Högsta Domstolen på framställan av RÅ beviljade det mycket ovanliga ”resning till men för den tilltalade”. När målet skulle tas upp på nytt i tingsrätten och B förklarades häktad, hade han emellertid hunnit försättas på fri fot och lämnat Sverige. Han har begärts utlämnad från Pakistan, vilket avslogs. Målet ligger alltså stilla och avvaktar preskription, troligen år 2010.

Vad som är av intresse ur deckarsynpunkt för jämförelse med Marshs bok är emellertid att hovrätten i sin dom tillämpade ett juridiskt resonemang med så kallade alternativa hypoteser. Detta innebar, att man inte bara på traditionellt sätt prövar om åklagaren styrkt sin talan beträffande det händelseförlopp han gör gällande, utan även om det finns alternativa förklaringar till resultatet, som icke kan logiskt uteslutas, men om den tilltalade inte åberopat dem. Om detta ytterst teoretiska och förfinade juridiska instrument har Christian Diesen vid Stockholms Universitet 1993 skrivit en jur.dr.avhandling i processrätt på cirka 700 sidor med titeln Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål.

Hovrätten uttalar sig

Hovrätten uttalade i detta avseende beträffande två icke dödande knivhugg följande: ”Vad har efter gäller skadorna på utsidan av M:s vänstra arm och i bakre delen av bröstets vänstra sidoparti, vilka skador såvitt visats inte varit dödande, har B inte kunnat ge en förklaring till hur dessa uppstått. Vittnet Bj. har förklarat att han är förvånad över att han inte sett några knivhugg mot M. Hans iakttagelser kan emellertid vara riktiga, nämligen om det gått till på följande sätt. När kniven trängt in i M:s bröst har M själv, som höll i kniven, dragit ut denna. I samband med att M fallit baklänges till marken har han släppt kniven, som då också hamnat på marken. På platsen där händelserna utspelades finns i gatan smala, något nersänkta rännor, som är avsedda för bl.a. regnvatten och som är täckta med galler, och även andra fördjupningar i marken. Kniven har fallit med skaftet neråt och fastnat i någon av dessa fördjupningar med knivspetsen riktad uppåt eller snett uppåt. M har fallit mot kniven och därvid måhända tagit emot med händerna i fallet så att bara en del av knivbladet trängt in i hans kropp. Han kan också under sina rörelser på marken ha kommit i beröring med kniven så att skadorna uppstått. Då det inte närmare kunnat klarläggas hur kniven var beskaffad – B har beskrivit den som ganska liten – kan man inte bortse från möjligheten att det gått till på nu angivet sätt. Detta tänkta händelseförlopp stämmer också bra med B:s uppgift att kniven låg under M:s kropp då denne reste sig upp.

Härtill kommer att det i händelseförloppet, sådant vittnet Bj, och vittnet E.M. beskrivit det, är mycket svårt att tidsmässigt finna något utrymme för knivhugg som skulle ha träffat M bakifrån. Det anförda innebär att det inte blivit styrkt att B åsamkat M ifrågavarande skador på sätt åklagaren påstått. Skadorna föranleder därför inte ansvar för B.”

Kniven anträffades aldrig och hade tydligen kastats bort av någon av de inblandade. Enligt kriminalpolisens platsundersökning kunde kniven ej ha fastnat på det av hovrätten antagna sättet, då regnvattenrännorna var för smala för att knivens skaft skulle få plats där.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22