Historiska Media: Förlag som lyckats intressera allmänheten för krig och historia

Sep 9th, 2009 | By | Category: 2006-2, Artikel

AV KARL HJELM

Intresset för historiska krig, i synnerhet allt som hände mellan åren 1939-1945, verkar vara omättligt. Snart sagt varenda överlevande general har fått sina memoarer publicerade och de olika krigsskådeplatserna har ägnats tjocka böcker. Peter Englund, Herman Lindqvist och Jan Guillou är några författare som använt sig av historiska skeenden i tegelstenslika böcker som sålt i stora upplagor.

Historiska Media, som nu kommit upp i mopedåldern, är ett bokförlag i Lund som specialiserat sig på sådan litteratur. Nyligen introducerade förlaget en ny tidskrift – Allt om Historia – förutom att de redan ger ut tidskriften Populär Historia. De står även bakom hemsidan historia.nu samt Nordic Academic Press. Förlaget har snabbt etablerat sig som stora avnämare av historisk krigslitteratur.

Det leds av Erik Osvalds och Björn Andersson som lyckats med att föra en mindre förlag till den etablerade förlagsvärlden. Förra året förlades 56 titlar och omsättningen 2004 uppgick till 32 miljoner kronor.

Framgångssagan började med att Björn Andersson tog en dusch år 1990 och plötsligt fick en idé. Han hade precis slutat som museifotograf i Malmö och visste att Erik Osvalds hoppat av jobbet som ekonomijournalist på Sydsvenska Dagbladet.

De båda historiskt intresserade männen bodde, och bor fortfarande, i Lund, en stad med rikt akademiskt liv och en tradition av småförlag. Året innan hade berlinmuren fallit. Detta innebar ett paradigmskifte inte enbart i Europa.

”Gamla sanningar blev föråldrade och världskartor ritades om”, har han sagt. ”Vi måste söka oss bakåt i historien för att kunna orientera oss framåt.”

Populär Historia

De bildade förlaget Historiska Media med lokaler på Tornegapsgatan där August Strindberg, Ragnar Josephson, Axel ”Falstaff, fakir” Wallengren och Bengt Lidforss en gång bott och varit strövmarker för Bo Cavefors. De blev överens om att göra en tidning med vänsterhanden för att kunna syssla med andra saker vid sidan om. Vänsterknäcket blev tidningen Populär Historia som kom med första numret i maj 1991- strax före en lågkonjunktur då annonsmarknaden föll och alla kalkyler sprack. Men de bet ihop och fortsatte och efter tre år var tidningen i balans.

Populär Historia har i dag en upplaga på 29 tusen exemplar och har blivit en kassako som ägarna förstått att utnyttja.

Tidningen gav Erik Osvalds och Björn Andersson tillgång till skickliga skribenter och – viktigast av allt – idéer till böcker. Svenska knektar av Lars Ericson blev första framgången och sedan rullade det på. 1997 kom Terrorismens historia av Björn Kumm. Han skulle skriva en text till Populär Historia och det behövdes en faktaruta med litteraturtips. Kumm sa att det inte fanns någon litteratur i ämnet och fick rådet att själv skriva en bok. Den har kommit i pocketupplaga efter pocketupplaga.

Snittupplagan för en översatt bok ligger på 3 000 exemplar, men deras största succé är Antony Beevors bok Stalingrad som sålt i över 100 000 exemplar räknat på alla upplagor och samme författares bok Berlin som raskt ser ut att gå ännu bättre.

Bokklubbar viktiga

Fortfarande är bokklubbar som Pennan och Svärdet (Militärhistoriskt Biblioteks bokklubb), Clio, Böckernas Klubb och Månadens bok lokomotivet för upplagorna.

Med Stalingrad växte bokhandelsförsäljningen märkbart. Historiska Medias lansering av engelsmannen Antony Beevor var ett lyckokast. De tog honom till Sverige och fick massor av medietäckning.

Hos Historiska Media har Erik Osvalds hand om ekonomin medan Björn Andersson är förlagschef och ansvarar för produktionen. På förlaget arbetar 16 personer.

Nyligen släpptes ett par böcker om tyska Waffen-SS – Soldat i Waffen-SS av Johann Voss och SS – ondskans mäktiga redskap av Guido Knopp.

Johann Voss är en pseudonym och märkligt nog kom boken först ut som amerikanskt original. Varför han använt pseudonym kan man ställa sig undrande inför, eftersom författaren finns med på bild i boken och därför bör kunna bli igenkänd – om det nu är han som verkligen plåtats.

Tyske Voss anmälde sig 1943 som 18-åring frivilligt till Waffen-SS. Enligt boken berodde det inte på att han svurit nazismen sin trohet utan att han uppfattade kommunismen som det stora hotet mor Europa. Han införlivades i 6. SS-Gebirgsdivision Nord och stred i norra Finland och vid tyskfranska gränsen i Vogeserna. Krigsskildringarna är inget man biter på naglarna åt, men beskrivningen av SS-soldatens funderingar över sin roll i brotten mot mänskligheten är desto intressantare.

I historieprofessorn och TV-producenten Guido Knopps bok beskrivs hur historien om SS börjar med ett blodbad. Den 30 juni 1934 dödade SS-kommandon på Hitlers uppdrag ledarna för SA och gav därmed Reichsführer Heinrich Himmler en mäktig plattform. SS var länge ett hemlighetsfullt kapitel i nazismens historia men Knopp har hittat filmupptagningar och tidigare okända dokument som ger en ny bild av organisationen.

Knopp tar fram bakgrunden till ”De långa knivarnas natt” och förklarar Himmler rätt utförligt. Han var dödsskvadronernas och förintelselägrens befälhavare, märkligt nog känd för sin förkärlek för svart magi. Likaså skriver han initierat om Reinhard Heydrich, som organiserat genomförde ”den slutliga lösningen på judefrågan”.

Slutligen undersöker han den hemlighetsfulla organisationen Odessa, en av flera grupperingar som efter kriget hjälpte före detta SS-medlemmar till nya existenser.

Svenskarna Michael Tamelander och Jonas Hård af Segerstad har skrivit Havets Vargar – en episodisk bok om dramatik på havet under andra världskriget. Karl Dönitz, som var chef för det tyska ubåtsvapnet, trodde att ubåten skulle avgöra kriget mot de allierade. Mellan september 1939 och maj 1945 gick över 40 000 tyska sjömän till sjöss i sina ubåtar. Fler än 30 000 av dem dog.

Här berättas bland annat om när Günther Prien med sin ubåt smög in i Scapa Flow, brittiska flottans viktigaste bas, och sänkte det brittiska slagskeppet, Royal Oak. Avgörande för kriget blev när engelske löjtnanten David Balme djärvt bordade tyska U-110 för att erövra fartygets hemliga kryptomaskin.

Havets vargar berättar om enskilda personer. Genom deras upplevelser tecknas de större historiska dragen om ubåtskriget mellan Tyskland och de allierade. Boken har drag av roman genom att författarna lägger ord i personernas munnar.

Michael Tamelander är militärhistoriker och har skrivit flera böcker om andra världskriget – till exempel Slaget om Västeuropa, Malta och Den nionde april (Historiska Media) samt Avgörandets ögonblick. Invasionen i Normandie 1944 (Norstedts). Jonas Hård av Segerstad är sjöofficer.

Tamelanders bok Slaget om Västeuropa skildrar angreppet mot Frankrike 1940. Där möts tyskar och allierade i ett rasande flygslag samtidigt som relationerna mellan de franska och brittiska regeringarna blir allt mer ansträngda.

Han beskriver vidare tyskarna inför operationen Seelöwe och flygangreppen mot England. Men han låter läsaren få mer än det militära skeendet genom att väva ihop det med politiken.

Men den riktigt storsäljande författaren hos Historiska Media är engelsmannen Anthony Beevor och hans senaste utgåva i Sverige är Kreta Erövring och motstånd.

Beevor utbildades vid akademierna Winchester och Sandhurst, där han studerade under den kände krigshistorikern John Keegan. Han var officer men lämnade armén för att skriva – åtskilliga romaner och flera verk byggda på fakta. 1997 utsägs han till Chevalier de l’Ordre des Arts et Leures av Frankrikes regering, antagligen för sin och hustrun Artemis Coopers bok Paris After the Liberation, 1944-1949. 1999 valdes han in som Fellow of the Royal Society of Literature. För närvarande är han gästprofessor hos School of History, Classics and Archaeology vid Birkbeck College, University of London.

Hans senaste bok – Kreta Erövring och motstånd – kom samtidigt med 50-årsdagen av striderna. Hans källor är tidigare inte redovisade och därför beskriver boken för första gången Greklands fall, striderna om Kreta och motståndet mot nazisterna från 1941 till 1945.

Den tyska invasionen av ön Kreta genomfördes från luften, vilket gör den unik i krigshistorien. Striderna blev hårda och tyska fallskärmssoldater formligen slaktades av trupper från Nya Zeeland, Australien och Storbritannien redan den första dagen. Om det funnits en enda pluton kvar på Malemes flygplats morgonen därefter skulle general Student ha tvingats erkänna sig besegrad.

Mycket berodde på signalspaningsenheten Ultra – på gott och ont. Det som senare tagits fram om dess kapacitet har förblivit kontroversiellt. En del misstolkade signaler vid kritiska tidpunkter fick ödesdigra konsekvenser.

Faktum är att drabbningen mellan de allierade och tyskarna gått till historien om ett klassiskt militärt misslyckande från britternas sida. Man förlorade inte bara Kreta, en viktig strategisk flygbas, utan även makten i Medelhavsområdet. Först i krigets slutskede återtogs ön.

Kreta redogör för förberedelserna och själva erövringen av ön men även om det hårda motstånd som mötte soldaterna från öns lokalbefolkning. Här visar Antony Beevor prov på sin förmåga att fokusera den enskilde soldatens öde i en omvärld som kännetecknas av kaos. Boken handlar mycket om alla de unika karaktärer som balanserar på gränsen mellan mod och dumdristighet. Kreta skrevs 1991, före det publika genombrottet.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22