Helena Henschen: Tystnaden kring ett brott tvingade henne att söka svar

Mar 13th, 2010 | By | Category: 2004-4, Artikel

Av Kerstin Carlsson

Det som inträffade måndagen den 7 mars 1932 hade under alla år legat som en våt filt över Helena Henschens familjs. Ingen ville tala om saken, allt skulle tystas ner.

Det som hände var en familjetragedi som i tidens media slogs upp med krigsrubriker och kom att kallas ”de von Sydowska morden”. Helenas morbror Fredrik mördade sin far och två tjänstekvinnor på Norr Mälarstrand 24 i Stockholm innan han tog hustruns liv och begick självmord i Restaurang Gillets vestibul i Uppsala.

Oerhört uppmärksammat brott

Mordoffret Hjalmar von Sydow var en känd man, tidigare chef för Svenska Arbetsgivareföreningen, och det var säkert därför som brottet kom att bli ett av de mest uppmärksammade i svensk kriminalhistoria under det förra seklet. När morden utreddes kom polisen aldrig fram till en giltig motivbild.

Men det var enbart utanför familjekretsen som morden diskuterades och blev omskrivna i tidningar och böcker. På 1980-talet byggde en TV-föreställning på händelsen och så sent som 2002 kom juristen Anders Frigell ut med en bok om dramat – von Sydowmordens gåta. Sigfrid Siwetz pjäs Ett brott bygger också på händelsen.

Tystnaden också gåtfull

Och en gåta är det kanske. Inte minst fann Helena Henschen, kläddesigner, Mah Jong-grundare, grafisk formgivare och barnboksförfattare och illustratör, att familjens eniga tystnad om saken var gåtfull. Redan för 40 år sedan bestämde hon sig för att pröva att ta reda på vad som egentligen hände och varför. Hon hann bli 64 år gammal innan hon samlat ihop alla intryck, efterforskningar och tankar till något som kunde bli en sammanfattning. För några månader sedan kom resultatet ut på bokhandelsdiskarna – debutromanen I skuggan av ett brott på Brombergs förlag.

Fast hon hade egentligen aldrig tänkt att skriva en bok. Drivkraften låg i att försöka ta reda på vad som egentligen hänt. Varför mördades hennes morfar? Varför all denna tystnad, till och med från Helena Henschens mor som 15 år gammal upptäckte morden?

I familjen kom brottet enbart att kallas ”Händelsen” och blev ett trauma så fyllt av smärta och skam att ingen ville eller vågade tala om det. Händelsen begravdes i tystnad. Alla påminnelser om den var av ondo. Helena Henschen var bekant med skådespelaren som fått rollen som mördaren Fredrik i TV-dramat på 80-talet. Då var hon så inne i familjetraditionen att hon bannade honom för att han kunde röra i en sådan sak.

När hon slogs av tanken att ställa samman allt hon tagit reda på gällde det att svara på frågan om hur det skulle gå till. Det fanns redan mängder av dokumentärt material, vittnesutsagor, artiklar i pressen och polisrapporter. Men Helena ville inte åstadkomma en ny polisutredning även om hon tyckte att den gamla var mer än lovligt torftig. Däremot var det ganska ont om foton, brev och dagböcker från släkten. Nästan allt sådant material hade skingrats.

Samtalen med släktingarna och i någon mån med sin mor, som fött henne åtta år efter den fruktansvärda upptäckten, gjorde att hon bestämde sig. Det måste bli en roman där hon kunde använda sin fantasi och gestalta hela dramat.

Det gällde att inte minst beskriva modern, som efter händelsen tagits om hand av en familj som bodde i samma hus. Hur hade det känts för henne att i tre år tvingas gå förbi dörren till mordplatsen när hon skulle till skolan.

Fiktionaliseringen gjorde att hon döpte Fredriks hustru till Sofie. I själva verket hette hon Ingun och var född Sundén-Cullberg. Men Helena ansåg det nödvändigt för sin berättelse, där hon bestämt sig för att ingenting fick vara svartvitt, ingen skulle vara helt ond och ingen helt god. Med sin skildring ville hon ge dem kropp och själ, förstå deras handlingar.

Fast hon hade det svårt med morbror Fredrik som var en suput; otrogen, drogmissbrukande (som sin mor) och slösaktig ung man. Helena Henschen anser att det svåraste för henne att förlåta är Fredriks mord på tjänstekvinnorna. Det var ett oerhört arrogant uttryck för överklassens syn på tjänstefolk. Dessa saknade tydligen värde helt och hållet.

Helena Henschen har inte nöjt sig med att beskriva människor i brottets skugga. I I skuggan av ett brott ger hon också en bred bild av Sverige i förra seklets början. Vid storstrejken 1909 spelade Hjalmar von Sydow en viktig roll. Stockholm på 1920- och tidigt 1930-tal beskrivs som en period när klasskillnaderna började gå upp för människor.

Hon lever samman på Söder i Stockholm med sin sambo Lennart Ström, som på 1960-talet var känd popidol, basist i gruppen Ola & The Janglers. De har tillsammans sju barn.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22