Hans Hellmut Kirst: Produktiv tysk som skrev satir och kriminallitteratur

Mar 11th, 2010 | By | Category: 2005-3, Artikel

Av Kjell E. Genberg

I somras när värmen var som intensivast i Hälsingland letade jag igenom mina bokhyllor för att ha något att göra sedan jag hittat en skuggig plats. Mer av en slump än något annat hamnade en bok av Hans Hellmut Kirst i mina händer.

På 70-talet var denne tyske författare en av mina favoriter – igen! Tio, femton är tidigare hade jag slukat hans romaner om Korpral Asch i den så kallade 08/15-sviten, makalöst satiriska böcker om soldatlivet under svastikan.

Även i senare böcker drev han hejdlöst och hjärtlöst med nazismen. Ofta var hans hjälte en någorlunda ädel idealist som med en blandning av list och civilkurage skyddade sin hemby från den närmast karikerade hitlerismen.

Varggropen (som B. Wahlströms delade upp i två band) är en sådan historia som utspelas i den tyska provinsen Masuren, som nu ligger i östra Polen.

Burlesk humor och fart

Hans texter har burlesk humor och fart och den kortfattade stilen en pådrivande rytm. Det var kanske den jag fastnade för när jag läste hans senare romaner, deckare och kriminalhistorier och även historiska spionberättelser som till exempel Sanningen om Sorge – spionen som rapporterade till Moskva och hängdes 1944.

Kirst själv levde mellan 5 december 1914 och 23 februari 1989. Han föddes i ostpreussiska Osterode, som nu är polskt och heter Ostróda, som son till en polis. Familjen förflyttades ofta inom Ostpreussen på grund av faderns arbete, men Hans Hellmut fick en rätt gedigen skolutbildning och i början av 30-talet arbetade han i en förvaltningsfirma.

På faderns inrådan tog han den 1 april 1933 värvning som yrkessoldat i Första Preussiska Luftvärnsregementet i Königsberg, staden som nu heter Kaliningrad och tillhör Ryssland. Två år senare hade Kirst befordrats till underofficer och han steg i graderna.

Soldat vid krigets början

I september 1939 invaderade Tredje riket Polen och då var Kirst med men flyttades året efter till Frankrike för att delta i blixtkriget där. 1941 tyckte Hitler att det var dags att angripa Sovjetunionen och dit skickades Kirst. Han tycks ha gjort bra ifrån sig, för 1943 befordrades han till löjtnant och hemförlovades för att bli lärare på luftkrigsskolan i bayerska Schongau. Året efter blev han överlöjtnant.

Strax före krigsslutet blev han bekant med Franz-Josef Strauss, som senare skulle bli ministerpresident i Bayern. Efter kapitulationen visade det sig att den bekantskapen hade ett tvivelaktigt värde – Strauss utpekade honom som nazist hos den amerikanska underrättelsetjänsten. Han hamnade i omskolningsläger och förklarades så småningom som ”obelastad”.

1947 kom han till München och blev filmkritiker på Münchner Mittag, en tidning som nu heter Münchiner Merkur.

1950 fick han ut sin första roman: Wir nannten ihn Galgenstrick. Den följdes 1954 av 08/15, första bandet i en trilogi om soldatupplevelser som avslutas med en bister hemkomst. Dessa böcker blev internationella framgångar även som film.

Han kom att använda kriget och dess verkningar som tema i mer än 60 romaner och i debattartiklar kritiserade han uppbyggnaden av den västtyska krigsmakten, något som fördjupade hans ovänskap med minister Strauss.

Hans andra större internationella framgång kom med Officersfabriken 1960, som också filmades samma år. Även om boken är en roman bygger den på Kirst egna erfarenheter som yrkessoldat och innehåller starka beteendeskildringar.

Nu var Kirst ekonomiskt oberoende och satsade pengar på att hjälpa nödställda runt om i världen.

Den 14 december 1961 gifte han sig med skådespelerskan Ruth Muller och fick dottern Beatrice. Året efter kom romanen Generalernas natt som blev omåttligt populär i USA och också blev en Hollywoodfilm. Två år senare erhöll han Bordigheras Gyllene Palm, en av Italiens största litterära utmärkelser och priser började hagla över honom. 1964 fick han Edgar Allan Poe-priset och småningom utsågs han till Riddare av Mark Twain.

I början av 1970-talet började Hans Hellmut Kirst skriva kriminalromaner. De blev uppskattade och svenska B. Wahlströms förlag lät översätta och ge ut flera av dem. Samtidigt var Kirst kolumnist i tidningen Abendzeitung i München. 1987 flyttade familjen till Werdum i Ostfriesland. Då var Kirst märkt av sjukdom.

Han avled 23 februari två år senare.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22