Han har mött de stora deckarförfattarna

Oct 7th, 2010 | By | Category: 2010-3, Artikel

DASTs grundare Iwan Morelius gav 1997 ut en bok där han berättade om sitt liv i kriminallitteraturens regioner. Först nu har DAST-medarbetaren Ahrvid Engholm läst den och inte kunnat motstå frestelsen att skriva om boken.

Omslag till MeetingMeeting with Authors and Other People in the Book World
Av Iwan & Margareta Morelius (DAST Dossier nr 10, 1997)

Först ett påpekande: DAST dossier är Iwans eget förlag, inte ett förlag som Dast.nu ansvarar för. Och boken recenserades i DAST när den kom ut: http://www.dast.nu/recension/meeting-with-authors-and-other-people-in-the-book-world

Få har gjort så mycket inom spänningslitteraturen som Iwan Hedman-Morelius – som jag mest känt hans namn som – och få har mött så många spännande människor. Han grundade DAST Magazine 1968. Redan innan dess hade han börjat utge små fackböcker, t ex bibliografier över svenska deckare eller specialböcker om James Bond, Dennis Wheatley, m fl. Han har redigerat bokserier kallade Hedman-Thrillers. Han har medgrundat deckarsällskap, deckarbibliotek, deckarakademier och allt möjligt. Han har rest på deckarkongresser världen över – faktum är att intrycket man får av föreliggande bok är att han *ständigt* varit på resa!

Det här är hans branschmemoarer, rikt illustrerade med foton på alla han träffat – den gode Iwan måste ha varit sammanvuxen med en kamera! – och skrivna på engelska.. Språkvalet antagligen för att han velat kunna sända boken till många som han träffat.

Iwan och margaretaDet är en mycket charmerande bok, full av detaljer och anekdoter. Författaren (Margareta står som medförfattare, men Iwan verkar ha fört pennan) skrev dagbok sedan tidigt 1950-tal, och antagligen har han också haft minneshjälp av alla artiklar han skrivit om mötena i DAST Magazine.

Personligen tycker jag själva prosan och berättelsen är som bäst i början, när vi får veta litet mer om Iwans tidiga liv, och texten inte är upptagen av att hinna gå igenom alla kongresser, resor och möten. Bokens senare delar kan bli litet rapsodiska ibland – men har ändå mången god anekdot.

Faktamässigt hittar jag bara ett par fel. JVM/VÄ startade 1940, inte 1939, och Isaac Asimovs fru hette Janet, inte Gerda (hans första fru hette Gertrude). Jag blir förresten litet avundsjuk på att Iwan träffat Asimov. Och Ray Bradbury. Och Mickey Spillane. Och Dennis Wheatley. Tja, alla utom påven.

Jag kan omöjligen gå igenom allt star-DAST som samlats i det hedman-moreliska minnet, men jag tar upp några småsaker jag råkade fästa mig vid.

Jag känner verkligen igen beskrivningarna av hur Iwan och en kompis gjorde systematiska raider i *alla* Stockholms antikvariat. Jag har aldrig varit en lika stor eller ens systematisk samlare på samma sätt, men jag minns hur jag gjort listor utifrån telefonkatalogen och sedan systematiskt gått igenom Antisarna ett efter ett. (Gjorde det så sent som i våras under en sf-kongress i Göteborg.) Det är något särskilt med antikvariat. Synd att så många av dem försvunnit. Och jag får en suck av längtan när jag hör om den där stora ladan i Mellansverige där *en miljon* böcker avsedda för USA-trupper i Tyskland hamnade på avvägar…och Iwan var förstås där.

Beskrivningen av mötet med Dennis Wheatley var förresten rörande. Det var Iwans första stora författaridol och med darrande knän skrev han ett brev – tänk själv hur svårt det är att skriva med knäna! Och DN-korrespondenten Torsten Ehrenmark trollade med knäna för att hjälpa till att ordna ett möte. DW tog emot på ett älskvärt sätt och bjöd på middag i sitt hem i London. Och mot slutet tog DW fram ett korrtryck av sin nya roman – som var *dedicerad till Iwan*. Och när han svävade högt bland molnen, i flyget hem, plockade han upp senaste numret av DN. Där Ehrenmark förstås skrivit om herrarnas möte… Helt oslagbart!

Många senare författarmöten är nästan lika minnesvärda. Men bara nästan. Desmond Bagley verkar Iwan ha haft en väldigt speciell relation till. Det träffades många gånger, men jag fäster mig särskilt vid hur Iwan berättar hur Bagley vid ett besök i dennes hem visade hur han skrev på dator. Och enligt sidnoteringarnas årtal var detta redan – 1973! Jag undrar vad han använde för dator då (det fanns nästan bara byggsatser och konstiga hembyggen). Bagley måste ha varit en av världens först datoriserade författare. Och inte nog med det: Bagleys hus hade tidigare bebotts av…den mekaniske datorpionjären Charles Babbage. Fantastiskt!

Jag noterar också hur DAST startade med hjälp av ett förlag som bekostade utskrift, stencilering och porton, litet som en läsartidning. Iwan skrev manusen först *för hand*. När han övertog DAST helt själv blev det kris. Han saknade skrivmaskin och stencilapparat, men lyckades tigga till sig sådana mer eller mindre gratis. Listpriset på en stencilapparat i slutet på 60-talet var annars 3.000 kr – vilket borde motsvara 30.000 kr idag! Och allt det här med att stencilera känner jag ju igen. Jag fick en stencilapparat (gratis, kopieringsmaskiner började göra dem omoderna) 1978, och använde den i nästan tio år för mitt sf-nyhetsblad (VÄ, sedan Fanytt, sedan SFJ).

Det var synd att Iwan aldrig hann träffa John Lorén, som utgav Detektiv-Magasinet m.fl. legendariska billighetsserier på 50-talet. Han hade inbokat möte, men några dagar innan fick han besked om att Lorén hunnit omkomma i en motorcykelolycka. Skulle gärna ha fått höra något om Detektiv-Magasinet från bakom kulisserna.

Boken har många sidor av detaljerade skildringar av vad som timade på den stora världsdeckarkongressen som faktiskt var i Stockholm 1981. Det var ju synd att man inte var där, men Iwan berättar så noggrant att man får veta det mesta ändå. Tänk, SAAB *skänkte* bort en hel SAAB 900 Turbo till vinnaren av en novelltävling under kongressen! Stockholms stad sponsrade med 1 miljon kronor. Det är ett stöd som våra sf-kongresser bara kan drömma om.

Det är inte så hemskt mycket science fiction i boken. Asimov, Bradbury, att Bo Setterlinds första diktsamling var sf (före Aniara!), John-Henri Holmberg nämns, men noteras kan att Iwan i alla fall märkesåret 1984 var med om att göra en stor sf-utställning på Rogge-biblioteket i Strängnäs. Och S:et i DAST står för all del för sf. Förresten var många av Dennis Wheatleys böcker sf. Ed Hoch, Ed McBain, Anthony Boucher och många andra skrev f ö en del sf.

Boken avslutas med en Hedman-Morelius-bibliografi, en lista på Crime Writers’ Association-kongresser, och ett mycket omfattande sökregister, som sannerligen är till hjälp för att hitta i myllret av namn och detaljer.

Vår vän Iwan har levt ett mycket rikt och omväxlande liv – samtidigt som han, tro’t eller ej, hunnit med att i det civila vara militär…

Det är utmärkt och glädjande att han i denna bok delar med sig av allt spännande han upplevt. En hörnsten i varje deckarknappologs bokhylla!

AHRVID ENGHOLM

PS Boken kom alltså 1997, och Iwan och Margareta bor numera i Spanien. Men deckare läser de och deckarförfattare träffar de fortfarande som DASTs läsare kan märka. Dessutom har de en egen webbsida: http://www.hangmattan.site90.net/

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22