Fredrick Forsyth: Lingvisten som ville flyga och veta allt om tjurfäktning

Mar 14th, 2010 | By | Category: 2004-2, Artikel

Av Iwan Morelius

Frederick Forsyth föddes den 25 augusti 1938. 66 år senare tillhör han den absoluta eliten av thrillerförfattare i världen med dussinet plus en top-bestsellers bakom sig, där de flesta legat i topp på åtskilliga topplistor. Det förstår man när man har läst hans debutbok Schakalen samt några av de därpå följande som exempelvis Odessa file, Djävulens alternativ eller Det fjärde protokollet.

Forsyth har ett mycket spännande liv bakom sig, ett liv som började redan i tidig skolålder där hans stora intressen var flyg och tjurfäktning… Vid sexton ”lånade” han ofta en motorcykel för att kunna ta sig till flyglektionerna i Rochester Flying Club. Redan några dagar efter det han fyllt sjutton, (som är den legala åldern för att få ta flygcertifikat, tog han ett sådant. Tre månader senare lämnade han skolan för att under en hel månad studera tjurfäktning i södra Spanien, helt nära Malaga. Han gjorde även en kort tripp över till Tanger, som då var ett smugglarcentrum för hela södra Europa. Frederick talade flytande franska, tyska och spanska plus att han behärskade Italienska och ryska.

Tillbaka till England, där han signerade ett kontrakt som pilot i RAF. Han flög enmotoriga jetplan och fick sina eftertraktade vingar vid endast 19 års ålder, den yngsta piloten i RAF:s historia. Samma år fattade han beslutet att bli journalist eftersom det var ett jobb han visste skulle kunna ta honom över hela världen samtidigt som han kunde disponera sin tid på sitt eget sätt.

Vi kan gå tillbaka en bit i historien om denne märklige man. Hans far ägde en pälsaffär i Ashford, Kent.

– Det var ju på modet att kvinnor på den tiden, efter kriget, skulle bära päls. Idag är det ju verkligen ute, berättar Forsyth. Han fortsätter med att berätta om sitt bokslukande.

– När jag hittade en bra författare slukade jag samtliga böcker han/hon skrivit. Det gjorde jag med John Buchan, som fascinerade mig. Jag läste sjutton i sträck och sedan var det Hemingways tur. Hans Death in the Afternoon, som handlade om tjurfäktning läste jag i tioårsåldern.

Intresset för flyg startade tidigt och han läste alla böcker av W E Johns om Biggles, Roald Dahls flygböcker liksom dem av H E Bates, som skrev dem under pseudonymen Officer X. Föräldrar var vänner till Bates och han växte upp tillsammans med deras söner i Kent. Bates bok därifrån.

Darling Budds of May är ju välkänd även I Sverige under namnet Majs ljuva knoppar.

Debuten tog slut på en vecka

Forsyths första bok var en faktabok om Biafra i slutet av 1960-talet. Vad han där bevittnade sammanfattade han i den något kontroversiella boken The Biafra Story som trycktes i 30.000 exemplar och trycktes aldrig om. Den såldes slut på en vecka.

– Jag kan inte bevisa det, men jag tror att den då sittande regeringen med Wilson i topp inte var så värst förtjusta i min bok.

Senare trycktes den om två gånger, då med speciellt förord av Forsyth.

I en intervju berättar han öppet att han skulle inte kunna hålla ett föredrag om hur man skriver en bestseller.

– Hade jag 60 minuter på mig skulle jag vara klar efter fem, säger han. Däremot är han mycket intresserad av frågan: Vad skulle hända om… ?

Ingen ville ha Schakalen

Man skulle kunna tro att Schakalen blev en omedelbar succé. Tvärtom. Han hade fått den tillbaka av flera engelska förlag innan Hutchinsons köpte den. Och den såldes så sakteliga, mest via mun-mot-munmetoden.

Enligt hörsägen lär det ha gått till på det viset att Forsyth satt på en bar för journalister och hörde med ett öra på en konversation mellan två kolleger som undrade om man skulle kunna göra ett attentat på DeGaulle i Paris. Forsyth tände på idén och skrev ett tvåboks-kontrakt med Hutchinson.

Då hade han inte en aning om hur man skrev kontrakt eller vad royaltyn betydde.

– Jag trodde man sålde en bok på samma sätt som man sålde ägg, säger han i en intervju.

– En intressant historia hände i samband med min research och efter utgivningen av The Odessa File. Själva idén fick jag av en journalistvän vid namn Peter Terry, som skrivit en artikel om just Odessa. Själv gjorde jag min research om försvunna nazister, som skyddades av sina kolleger och en speciell penningfond. Det var verkligen ett enormt detektivarbete att spåra dessa nazister. Och ett exempel från min bok är Eduard Roschman, som var en verklig nazist och chef för ett koncentrationsläger. När filmen Odessa kom ut kände några grannar igen honom och kunde peka ut honom. Han blev åtalad som krigsförbrytare, fick borgen men blev nervös och försökte fly. Mannen drabbades i samband med detta av en hjärtattack och avled.

En annan notis i denna bok observerades efter 25 år av The Jewish World Congress.

Det handlade om det tandguld som nazisterna tagit från döda judar och sedan forslat och deponerat det i schweiziska banker. Man upptäckte hela en miljard pund.

– Hade jag haft en aning om detta hade jag givit det hela mera utrymme i boken, säger Forsyth idag. Jag skrev den boken på lite mindre än en månad eftersom mitt förlag pressade på.

Ledig på Irland i fem år

Han flyttade till Irland och gjorde ett femårsuppehåll i sitt skrivande. Men skrev dock en långnovell med titeln The Shepherd (Piloten, Delfin 1977). Därefter kom hans dittills längsta thriller kallad The Devil’s Alternative (Djävulens alternativ, Bonniers 1980). Den såldes i 300.000 exemplar enbart i England och 1,5 miljoner världen över – och detta i så kallad hard-cover, inte pocket, som såldes i 2 miljoner exemplar i England.

Hans egen favoritbok är The Fist of God (Guds vrede, Bonniers 1994), som handlar om Gulf-kriget, som Frederick följde med stort intresse på TV.

Bland annat var där några frågor som förblev obesvarade och okända för den stora allmänheten och det var SAS verksamhet. Inte många visste att SAS opererade Ute i öknen praktiskt taget hela tiden kriget pågick. Det kunde jag berätta om i den här boken och sedan publicerades Bravo Two Zero av en annan författare (kom även ut på svenska).

Margaret Thatchers favorit-Forsyth är The Fourth Protocol (Det fjärde protokollet, Bonniers 1984). Den skrev han faktiskt före Gulfkriget. En märklig händelse var den som berättade om flygöversten (nej, inte Wennerström) vars bil stals i centrala London. I baksätet fanns en laptop innehållande all information om den kommande attacken mot Irak i Gulf-kriget. Biltjuven returnerade disketterna till Försvarsministeriet med en not som sa: ”Vem som än har lämnat den här på detta viset borde bli arkebuserad!” När jag läste detta trodde jag inte mina ögon. Jag har nämligen en liknande händelse i min bok. Den filmades med Michael Caine och Pierce Brosnan (1987). Strax efter publiceringen av Icon (Ikon, Bonniers 1997) sas det att Forsyth avsåg att sluta och att detta skulle bli hans sista bok.

Men riktigt så var det inte. Det Forsyth sagt var följande:

– Jag kommer inte att skriva fler thrillers.

En bättre rubrik hade varit: ”Fredrick Forsyth kommer inte att skriva fler romaner!”

Säger aldrig aldrig

Själv har han aldrig använt ordet aldrig. Vad han ordagrant sagt är:

– Jag har nått vägs lutet för thrillers, jag vill skriva en annan sorts böcker! Därefter skrev jag The Phantom of Manhattan (Fantomen på Manhattan, Bonniers 2000). Den är ju som alla säkert vet en fortsättning på Gaston Leroux berömda Fantomen på Stora Operan.

The Veteran (Veteranen, Bonniers 2002) består av tio noveller som genast gick i topp både som vanlig bok och paperback. Nu har också den senaste thrillern just publicerats och har fått titeln Avenger, ännu ej på svenska, men kommer säkert inom kort. Den utspelas dels under Bosnienkrigets fruktansvärt blodiga dagar med återblickar till Vietnam krigets lika fruktansvärda dagar/nätter samt avslutningsvis till Central Amerika.

I mitt tycke en av Forsyths tre bästa thrillers.

Träffar sällan kolleger

Med sina 30 år som författare har han sett många förändringar i genren men trots detta har han inte mött särskilt många av sina medförfattare.

En av hans favoriter är Dennis Wheatley (där fick Gunnar Unger…), som han tyckte mycket om. Han berättar att han träffade honom ett par gånger strax innan han gick bort och då berättade Wheat1ey för honom hur oerhört rädd han var under sina research för sina ockulta romaner. Dennis sa vid ett tillfälle: ”I scare the Hell out of myself researching it!”

Man skulle kunna tro att Forsyth är en stor samlare av böcker. Tvärtom, säger han och säger också att han inte läser om några böcker nuförtiden.

– Men jag tycker mycket om John le Carrés tidigaste liksom Grishams och Graham Greenes. Men skulle man pressa mig och fråga vilken bok jag skulle ta med mig på en öde ö blir det nog Seven Pillars Of Wisdom.

Jag tycker nog man bör nämna att samtliga Frederick Forsyths thrillers har lästs med stort intresse av medlemmar/agenter i CIA, SIS samt det tidigare KGB. Det säger en hel del om vad hans böcker handlar om, eller hur?

Hans böcker har sålts i över 70 miljoner exemplar världen runt, han lever just nu med sin andra hustru på sin farm i Hertfordshire där han delar sin tid mellan sina två söner från sitt första giftermål, sitt skrivande samt uppfödning av prisvinnande lamm.

Han har prövat på ridning och fallskärmshoppning, men har nu övergått och fastnat för simning, scuba-dykning, fiske, resor och att läsa.

Frederick Forsyth erhöll utmärkelsen CBE år 1997.

Källor:

Förlagsinformation (Bantam Press, Judy Turner & St. Martin’s Press)

Book and Magazine Collector

Egna bibliografier

Intervju med Forsyth i London

Brevväxling

 

Bibliografi Frederick Forsyth

(engelsk/svensk):

The Biafra Story (faktabok), Penguin Special 1969

The Day of the Jackal, Hutchinson 1971

Schakalen, Bonniers 1972 (Filmad 1973)

Edgarpriset 1971

Deckarakademins pris 1972

The Odessa File, Hutchinson 1972

Täcknamn Odessa, Bonniers 1973 (Filmad 1974)

The Dogs of War, Hutchinson 1974

Krigshundarna, Bonniers 1974 (Filmad 1980)

The Shepherd (noveller), Hutchinson 1975

Herden (Vecko-Revyn nr 51-52) (Illustrerad av Hans Arnold) 1975

Piloten (Illustrerad), Delfin 570 1977 (Följetong i Playboy, 1975)

The Devil’s Alternative, Hutchinson 1979

Djävulens alternativ, Bonniers 1980

No Comebacks* (noveller), Hutch. 1982

Inga ormar på Irland* *, Bonniers 1983

*samma men signerad upplaga om 350 ex

**Tio noveller där titelnovellen vann en Edgar 1983

The Fourth Protocol, Hutchinson 1984

Det fjärde protokollet *, Bonniers 1984

Filmad 1987 Publicerad i Sverige innan den kom ut i England

The Negotiator*, Bantam Press 1989

Förhandlaren, Bonniers 1989

*Signerad upplaga om endast 150 ex

The Deceiver*, Bantam Press 1991

Bedragaren, Bonniers 1992

* En 6-episoder lång TV-serie

The Fist of God, Bantam Press 1994

Guds vrede, Bonniers 1994

Icon, Bantam Press 1996

Ikon, Bonniers 1997

The Phantom of Manhattan, Bantam Press 1999

Fantomen på Manhattan, Bonniers 2000



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22