Fallet Kjell Hallbing: Om kioskböckers svåretablerade identitet

Apr 18th, 2013 | By | Category: 2013-04 apr, Artikel

Omslag till Sexy Western nr 1ANDERS N NILSSON, diskuterar Kjell Hallbings kioskböcker om Clay Allison i Norge och Sverige

Where eccentric antiquarians lead, methodical archeologists eventually follow.
(Brian Stableford 1993:xi)

Bok som exemplar
En bok som fysisk artefakt har helt klart en individuell existens. Även om den massproducerats rent maskinellt kom den ut ur pressen och binderiet som ett visst nummer i turordningen. När den väl sålts till en läsare får boken kanske en signatur, ett ex libris eller åtminstone ett hundöra på någon viss sida. Kanske en speciell doft från lokalen den förvaras i eller att solens blekning bildat ett visst mönster. Man kan säga att bokexemplarets individualitet stärks av att det utvecklar särdrag som gör att det går att känna igen. En bok som hamnat på ett bibliotek får en lånehistoria och den kan därefter i likhet med andra böcker vandra mellan olika ägare på begagnatmarknaden.

Det kan ibland vara av litteraturhistoriskt intresse att visa att ett visst bokexemplar varit t ex i författarens ägo och att några specifika anteckningar är dennes. Boken kan sägas upphöra att existera i sin bokform när den till sist förbrännts i ett värmeverks lågor eller utsatts för någon liknande destruktion.

Böckers kollektiva identitet
Trots denna individualitet kan boken sägas vara ”samma” som de andra böckerna i samma tryckning eller upplaga. I boken kombineras därmed en individuell med en flerskiktad kollektiv identitet. En viss boktitel förenas på ett plan med alla de olika upplagor den utgetts i, varav en del kan vara mer eller mindre hårt redigerade, och i än vidare mening i de översättningar den utkommit i.

Med Mieke Bals (2009) narratologiska terminologi kan vi här särskilja texten från berättelsen, där texten då är dess specifika materiella utformning i en viss utgåva, medan berättelsen eller storyn representerar ett visst sätt att återge den underliggande fabulan. Samma berättelse kan då finnas utgiven i olika översättningar, vilka då måste betraktas som olika texter.

Översatta serier av kioskböcker
Samband av detta slag förutsätts som regel vara lätta att spåra genom att den nödvändiga förbindande informationen av förlaget ges på titelbladen. Inom lågprestigelitteraturen är detta emellertid inte alltid fallet och den information som eventuellt kan användas för att sammanbinda olika utgåvor är förutom själva berättelsen bokens titel, författare och omslagsbild.

Man kan här kanske säga att boken är själva berättelsen medan övriga egenskaper tillsammans bildar den tillhörande förpackningen. Jag vill mena att själva berättelsen här har en särställning då en likhet i denna egenskap kan visa att det är samma bok även när de övriga egenskaperna uppvisar vilseledande skillnader. Berättelsens likhet kan konstateras även när den bytt språkdräkt, förutsatt att läsaren behärskar de aktuella språken tillräckligt väl. Då lågprestigelitteratur ofta ges ut i numrerade serier återfinns här även nummerordning som ytterligare en egenskap som kan användas för att binda ihop enskilda volymer av olika utgåvor i samma eller olika land. Men böckernas nummer behöver inte nödvändigtvis återspegla den ordning i vilken de utgivits. Det är inte ens säkert att författarens namn finns angivet i boken, och de författarnamn som finns utskrivna är ofta pseudonymer, varav många kan stå för ett flertal olika fysiska personer. Som bl a Wopenka (1995:23) skriver har det även använts ”specialsynonymer” brukade av förlagen, men inte av författarna själva, och man kan aldrig vara säker på att rätt namn verkligen hamnat på boken.

Kjell HallbingSexy Western i Norge och Sverige
Med exemplet Clay Allison eller Sexy Western, en serie av lätt pornografiska västernpocket i norsk originalutgåva till en början skriven av Kjell Hallbing (1934–2004, bilden till höger, och sist i artikeln) under pseudonymen Leo Manning och med spelaren, revolvermannen och kvinnokarlen Clay Allison som hjälte, vill jag här visa hur komplex matchningen av böcker i olika utgåvor kan vara.

I den norska originalutgåvan av serien, utgiven av Williams Forlag i Oslo, var de 14 första böckerna skrivna av Hallbing (willy b. 1994:105 f.), och 13 av dessa gavs nästan omgående ut i Sverige i översättning. Vem eller vilka som stod för översättningen av böckerna är okänt. Även några av den norska seriens påföljande böcker har pseudonymen Leo Manning som författare enligt titelbladet, men här avses inte längre Hallbing, som i övrigt huvudsakligen gjort sig känd som författare av västernböcker om Morgan Kane under pseudonymen Louis Masterson. Vid sidan av Margit Sandemo torde Hallbing vara den mest spridde av alla norska författare och enligt willy b. (1994:68) bygger hans popularitet bland annat på hans förmåga att skriva med flyt, ”og det omtrent bedre enn noen annen norsk forfatter fra samme tid, uansett genre og kulturell status.”

Matchningen mellan Hallbings norska originalböcker om Clay Allison och de till svenska översatta böckerna försvåras av att böckernas inbördes ordning ändrats, titlarna bytts ut och omslagen kombinerats med berättelserna på ett nytt sätt. Då böckerna är fristående kan de läsas med samma behållning i valfri ordning.

Diagram: översikt och jämförelse

Diagram som listar de 14 norska böckerna om Clay Allison skrivna av Kjell Hallbing under pseudonymen Leo Manning i nummerordning i vänster kolumn, och de svenska böckerna i samma serie i den ordning de gavs ut i Sverige i höger kolumn. Böcker innehållande samma berättelse sammanbinds av heldragna svarta linjer, medan de streckade linjerna förbinder böcker med samma omslag, och de röda linjerna med samma titel.

Hallbings 14 böcker om Clay Allison gavs även ut i dansk översättning på Forlaget I.K. under åren 1970 till 1971, och den danska utgåvan följer den norska såväl i nummerordning som boktitlar och omslagsbilder. Det finns även en finsk utgåva från 1970 till 1973, vars utgivningsordning förefaller vara en blandning av den norska och den svenska. Böckerna kom även att ges ut i Tyskland, översatta från den svenska utgåvan (se Jan Pettersens informativa hemsida om Kjell Hallbings böcker, morgankane.org).

I Sverige kom serien Clay Allison/Sexy Western att omfatta 150 böcker utgivna under åren 1970 till 1989. Efter de 13 första översättningarna av Hallbings böcker skrevs tre av Sture Hammenskog (1932–1988) under pseudonymen Steve Hammer, åtta av Kjell E. Genberg (f. 1940) under pseudonymen Matt Jade, och de resterande 126 av Bengt-Åke Cras (f. 1943) under pseudonymen William Marvin Jr. Omslagen från i stort sett samtliga svenska böcker i serien finns samlade på Serielagrets hemsida, liksom på en mer anonym sida som finns med i källförteckningen nedan.

Även i Sverige inleds serien med Hallbings böcker, från början utgivna på Williams förlag och från och med åtminstone nr 6 på Pingvinförlaget. Böckerna började ges ut innan ISBN-numren hade införts och seriens tidigare böcker saknas som regel i bibliografiska databaser. Medan de norska böckerna hade priset tryckt på framsidan hade de svenska det på baksidan. De norska böckerna kostade från början 3,50 NKR, men priset höjdes från och med nr 10 till 4,50.

Den norska utgivningen är mer komplex och sträcker sig över en längre tid med ett flertal återutgivningar. Originalserien Sexy Western inrymmer minst 245 böcker utgivna från 1969 till 1991, och fick en fortsättning i serien Beste Western som inrymmer minst 97 böcker utgivna mellan åren 1992 och 2000. Minst fem författare är inblandade förutom Hallbing, och vem som skrivit vilka böcker är inte klarlagt och enligt willy b. (1994:106) vet de ”knabt selv vilke titler som er deres.”

Hallbing lät återutge på eget förlag de 14 böcker han själv skrivit under mitten av 1970-talet i en reviderad nummerordning, varefter Bladkompaniet gav ut dem på nytt i serien LM Western 1989 i den ursprungliga ordningen. Ett 50-tal av de övriga författarnas titlar har även givits ut i serien Clay Allison klassiker mellan åren 1988 till 1995. Det kan här även nämnas att Hallbing introducerade karaktären Clay Allison redan 1962 i boken Ærens vei, utgiven som nr. 77 i serien Triangelwestern.  På svenska fick den heta Bortom all ära när den 1966 kom ut som nr. 58 i serien Prärie-böckerna.

Vilka böcker är samma?
De båda planscherna med omslagen från de båda studerade utgåvorna av Kjell Hallbings 14 böcker om Clay Allison visar vilken svensk bok som innehåller samma berättelse som varje norsk bok. Den norska nr 13, Dommedag i Deadwood, är av okänd anledning aldrig utgiven på svenska. Sambanden mellan de båda nationella utgåvorna framgår även av diagrammet där böckerna arrangerats enligt respektive utgivningsordning eller numrering. Det är endast den första och den sista boken som givits ut i Sverige i samma inbördes ordning som i Norge.

Bokomslag sid 1

Omslag, sid 2

Planscher med bilder av norska och svenska omslag från de böcker i serien Clay Allison/ Sexy Western som skrevs av Kjell Hallbing under pseudonymen Leo Manning. Under de norska boksomslagen, vilka placerats i nummerordning återfinns svensk bok innehållande samma berättelse som i respektive norsk bok. För varje bok anges nummer i serien och tryckår. De norska omslagen har hämtats från Jan Pettersens hemsida om Morgan Kane, och de svenska från http://hem.bredband.net/b596340/Clay%20Allison.htm.

När det gäller böckernas omslagsbilder är det endast de två första i serien som följer böckernas numrering, och av dessa endast den första som har samma omslag till samma berättelse. Av de 14 norska omslagsbilderna är det endast nio som nyttjats på de svenska böckerna, och de fyra sista svenska böckerna har omslag som ej förekommer på de norska böckerna. Det förekommer dock att på de studerade svenska böckerna ej använda norska omslag istället kommit till användning i seriens förlängning. När det gäller böckernas titlar är det endast fyra som översatts ordagrannt till svenska, och tre av dessa används även på samma berättelse. Det är alltså endast titeln Rysk roulette som i Sverige kombinerats med en annan berättelse än den ursprungliga.

Om man utgår från att själva berättelsen är grunden för upprättandet av identitet mellan den norska och den svenska utgåvan blir skillnaden på denna nivå endast utelämnandet av boken Dommedag i Deadwood i den svenska utgåvan. Den inbördes utgivningsordningen följer berättelseidentiteten i endast två fall, medan likhet i boktiteln kan användas för att upprätta identitet i tre fall. Böckernas omslagsbild är den egenskap som sämst följer berättelseidentiteten, då samKjell Hallbingma bild använts endast på seriens första bok, vilken skiljer sig mellan de båda utgåvorna endast i titeln.

Slump eller syfte?
Man frågar sig hur den här konstaterade frikopplingen mellan berättelse, titel, nummerordning och omslagsbild uppkommit. Beror det hela endast på ett gigantiskt slarv från de svenska förlagens sida eller föreligger något egentligt syfte? Det är svårt att se något rimligt skäl bakom skapandet av detta kaos, men en möjlighet är att norskan och svenskan uppvisar så pass stora språkliga likheter, och därmed kan ha en gemensam krets av läsare, att förlaget velat ge intryck av att där finns fler olika böcker i serien än vad det egentligen gör. Mot detta talar den goda överensstämmelsen mellan den norska och den danska utgåvan, åtskilda av en ännu mindre språklig differens. Slutsatsen kan tyvärr endast bli att de svenska förlagen inte tagit böckerna på allvar och därmed inte ansträngt sig att bevara bokseriens ursprungliga struktur.

Man kan även fråga sig om det här observerade mönstret är regel eller undantag inom utgivning av översatt lågprestigelitteratur? Då jag inte påträffat några liknande studier gällande andra bokserier låter sig denna fråga sig ännu ej besvaras. Det återstår även att reda ut huruvida några av de norska Sexy Western som följde på Hallbings 14 första böcker utgörs av översättningar av svenska original. Av här redovisade uppgifter följer att böckerna måste jämföras på berättelsenivån, då såväl titlar, utgivningsnummer och omslagsteckningar kan vara grovt missledande. Jämförelser på berättelsenivå kräver tillgång till själva böckerna. Till råga på allt saknar de påföljande norska böckerna även författarnamn, med undantag för nr 15 och 16 vilka även de bär namnet Leo Manning, vilket här i vart fall inte avser Kjell Hallbing.

Tack
Tack till Jan Pettersen som hjälpt mig att ta reda på vilka böcker som motsvarar varandra på berättelsenivån i den norska och den svenska utgivningen, bl a genom att jämföra med de tyska utgåvorna som översattes från de svenska. Tack även till Kjell E. Genberg som tålmodigt besvarat alla mina frågor.

Källor
Tryckta verk

  • Bal, Mieke, 2009 (1985): Narratology. Introduction to the Theory of Narrative. Ed. 3. Toronto: University of Toronto Press.
  • Clay Allison/ Sexy Western: Norsk utgåva nr 1–14, 1969–1970, Oslo, Williams forlag; svensk utgåva nr 1–13, 1970–1971, Bromma & Göteborg, Williams förlags AB & Pingvinförlaget.
  • Stableford, Brian, 1993: ”Foreword”, s. vii-xii, i: Steve Holland: The Mushroom Jungle. A history of postwar paperback publishing. Westbury: Zeon Books.
  • willy b. 1994: Vakre damer og blodig død. Den norske pocketbokas historie 1949-1994. Oslo: Bladkompaniet.
  • Wopenka. Johan, 1995: På smekmånad med Gröna Hissen. Kioskhäften i Sverige – en förteckning. Göteborg: BJW-förlaget.

Internetsidor

Författarens adress:
anders.nilsson@emg.umu.se
Mullsjö 258
914 90 Nordmaling

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22