Ett svenskt W G Sebaldsällskap bildat

Nov 20th, 2018 | By | Category: 2018-11 nov, Artikel

Av AHRVID ENGHOLM (text och foto)

Den tyskspråkige författaren W G Sebald är litet av kult för många. Han omnämndes i nobelsammanhang innan han olyckligtvis dog i en bilolycka 2001, endast 57 år gammal. Under en stor del av sitt liv bodde han i England och han var verksam som litteraturprofessor vid University of East Anglia.

Jag lyssnade på ett seminarium om honom på Goetheinstitutet i Stockholm i våras. Senaste veckan var det ytterligare ett varvid ett svenskt W G Sebald-sällskap bildades. Till svenska av Sebalds böcker finns bl.a. Austerlitz, Utvandrade, Saturnus ringar och Svindel, känslor översatta.

Sebald har blivit känd för en säregen prosa som kallats essäfiktion. Den tangerar magisk realism och gör avvikningar till miniessäer kring olika ämnen. Av någon anledning associerar jag till Robert M Pirsig, han med Zen och konsten att sköta en motorcykel. Bland Sebalds influenser nämns bl.a. Borges och Kafka. Så här beskrivs Saturnus ringar av en recensent:

“Nominellt handlar den om en lång vandring, som berättaren gjort utefter East Anglias kust, men Saturnus Ringar bör heller betraktas som en en sorts Tusen och en natt för efter-Förintelsen-eran, varvid berättelser mynnar ut i nya berättelser, där hågkomster, drömmar och osäkra historiska skrönor sammanvävs på ett sätt som gör det svårt att från början få grepp om dem. “

Det var nära fullsatt i det tyska kulturinstitutets auditorium, denna tisdag den 13 i gråaste november. Jag råkade hamna bredvid författarinnan Agneta Pleijel, vilket jag dock upptäckte först efter ett tag. Hon satt och antecknade flitigt. Författarinnan Astrid Seeberger inledde med en lång, utmärkt genomgång av Sebalds liv och författarskap, varefter följde en liten paneldiskussion. Och Sebaldöversättaren Ulrika Wallenström (bilden th) läste några avsnitt ur hans verk. Därefter grundades själva W G Sebald-sällskapet till prydliga stadgar som delades ut, enligt vilka man skall ägna sig åt att sprida intresse för Sebald via symposier, föredrag, tidskriften Sebaldiana, och liknande.

Astrid Seeberger valdes ordförande och styrelsen i övrigt blev kritikern Mats Almegård, förläggaren Svante Weyler, översättaren Ludvig Berggren, kritikern Madeleine Gustafsson, poeten Cecilia Hansson och författaren Agneta Pleijel. En gedigen samling, som synes.

Efteråt bjöds det på litet förfriskningar för att fira det nya sällskapet. Jag pratade litet med Sebaldöversättaren Ulrika Wallenström, som för en tid sedan bevistade en internationell Sebaldöversättarkonferens. Sebald kunde vara ganska petig med översättningarna, fick jag veta. Då han länge bott i England behärskade han förstås engelska väl och han granskade och hade synpunkter på sina engelska översättningar. Men Wallenström hann aldrig få kontakt med Sebald. Jag fick veta att bilkraschen – varvid hans dotter skadades svårt, men sägs ha repat sig – orsakades av att Sebald som körde fick en svår hjärtattack. Wallenström tänkte sätta sig i förbindelse med honom, men hann aldrig ty innan dess kom den där olycksaliga bilolyckan.

Sebald-panel

Magnus Bergh, Ulrika Wallenström, Mats Almegård och Astrid Seeberger

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22