Ett litet fynd i boklådan

Mar 11th, 2010 | By | Category: 2005-1, Artikel

Av Bertil Falk

Jag har ingen aning om vem Sten Rassel är eller var. Låter som en pseudonym, men hans bok Den tredje mannens Melodi, som Fritzes gav ut 1950 för att profitera på Anton Karas landsplåga Harry Lime Theme, spelad på cittra, är ett riktigt fynd som jag hittade antikvariskt i en 2:a upplaga.

Filmen Den tredje mannen, där musiken är ledmotiv, är redan utan cittraspelet en klassiker. Orson Welles gestaltade skurken Harry Lime som jagas i Wiens kloaker efter det andra världskriget. För manuset svarade thrillermästaren Graham Greene, mannen som författade den märkligaste och mest fascinerande religiösa thriller som i varje fall jag har läst, nämligen Slutet på historien.

Den här boken berättar bl.a. historien om den fattige Anton Karas som livnärde sig på att spela cittra på Wiengarten i Sievering, där han efter spelningen gick omkring med sin hatt får att få betalt för sin musik.

Han blev världskändis därför att en sensommardag år 1948 befann sig en dam och två herrar i Sievering där Wienerfilms ateljéer var belägna. De passade på att gå in på Wiengarten. Där lyssnar de till Anton Karas spel och en av dem säger så här:

– Hör du, Graham, där är melodin vi behöver!

De tre personerna var Carol Reed samt herr och fru Graham Greene, och som det heter, ”the rest is history”, eller i varje filmhistoria.

Nu handlar den här boken inte enbart om Anton Karas. Boken är visserligen byggd kring honom och Harry Lime Theme och det var naturligtvis för att åka snålskjuts på det populära musikstycket som man gjorde på det viset. Men boken innehåller så mycket mer. Inte minst bilder från inspelningen. Det var en stjärnspäckad film. Joseph Cotten, som Orson Welles samarbetat med redan på 1930-talet, spelade författaren Holly Martins och Trevor Howard var polischef. Joseph Cotten hade den mest krävande rollen i filmen och han var med varenda dag under den sex månader långa inspelningen. Han kom regelbundet klockan halv nio varje morgon och drack kopiösa mängder kaffe.

Orson Welles hade rykte om sig att inte komma i tid och vara allmänt svårhanterlig. Han skulle bara medverka åtta dagar vid inspelningen. Till allas förvåning dök han upp exakt klockan 9 första dagen och fast han diskuterade varenda rad i manuskriptet före repetitionerna och föreslog en massa ändringar insåg man snart att ryktet oro hans besvärlighet var överdrivet.

Och så här gick det till när dödsscenen spelades in: ”Sir Alexander Korda stod en dag och betraktade inspelningen. Det var i järntrappen när Harry Lime försöker fly men möter sitt öde – en av de hemskaste scenerna i Den tredje mannen. Plötsligt avbröt Welles tagningen, vände sig till Sir Alexander och krävde en cigarr.

Korda gav honom en, Orson Welles nickade och stoppade den i fickan, varpå han genomförde Harry Limes dödsscen.”

Det är bara en detalj i en bok som innehåller massor med intressant information om inspelningen av Den tredje mannen.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22