Ett bra bokomslag!

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-1, Artikel

För vem är ett bokomslag till? Är det för författaren, förläggaren, formgivaren, bokhandlaren, köparen eller läsaren? De båda sistnämnda är sannolikt en och samma person, men med olika roller och delvis olika behov. Författaren vill sannolikt att omslaget till innehåll och uttryck skall harmoniera med texten. Förläggaren vill vara säker på att nå den tänkta läsargruppen. Formgivaren tänker i samma termer, men vill själv bli synlig i omslaget. Bokhandlaren vill ha en lättsåld och lätthanterlig bok. Köparen vill ha hjälp att välja och läsaren förväntar sig att omslaget överensstämmer med bokens innehåll.

Det finns många krav på ett omslag. De kan sammanfattas i att det skall vara säljande. Vad är då ett säljande omslag? En del av sanningen kunde vara att det är ett omslag som är attraktivt för bokens givna köpare. Frågan är bara vilka dessa är. Ta t.ex. Hemsöborna. Den kan läsas som den litterära klassiker den är, men också som ett dokument över en svunnen tid i skärgården. Den kan läsas som en burlesk skildring av en miljö och dess personer, men lika väl som en berättelse om människors glädje och hat, kärlek, förhoppningar, misslyckanden och olycka.

Ge rätt signaler

Vad som i detta fall är ett säljande omslag kan verkligen diskuteras. Ett omslag baserat på en filmbild är det naturliga valet i ett fall – det strikt typografiska i ett annat. Det beror i hög grad på varför bokens ges ut och när.

Fel blir det först när man med omslaget vill ge en signal som uppenbart inte har täckning vare sig i bokens karaktär eller litterära kvalitet. Det är när innehåll och form inte överensstämmer som läsaren känner sig lurad. Ansvaret ligger främst hos utgivaren, men också hos omslagskonstnären/formgivaren.

Det behöver inte vara så att man medvetet vilseleder läsaren. Omslaget kan helt enkelt vara svårbegripligt. Anledningen kan vara att man inte vill avstå från en designidé, som trots att den är klipsk och underfundig, inte är helt adekvat. Men det räcker inte att välja rätt omslagstyp och rätt idé. Utformningen är lika viktig. En attraktiv grafisk form har ett mervärde i sig, den gör omslaget mer säljande.

Uttryck målsättningen

Uttrycksfullhet kan betraktas som en målsättning mer än ett krav och kan vara bättre att eftersträvas än fulländad form. Denna för omslaget oantastligt, men uttrycksfullheten lyfter det ur mängden. Det är svårast alt nå rätt balans mellan form och uttryck.

När omslaget skall vara neutralt gentemot innehållet och inget får komma mellan författare och läsare är den klassiska principen att använda ren typografi. Det gäller i första hand renodlad skönlitteratur, lyriken inte minst.

Ett typografiskt omslag får och behöver inte vara typografiskt ointressant. Men antalet bokstäver i titel och författarnamn lämpar sig kanske inte för en fullödig typografisk form. Om man ändå framhärdar kan resultatet bli spänningslöst och tråkigt, utan elegans, i värsta fall klumpigt.

De enkla typografiska reglerna kan alla lära, men det är som i schack – få uppnår mästerskap.

Dekor förrädiskt

Förr användes ofta ornament eller en dekorativ linje, som var något neutralt. Nu uppfattas sådant ofelbart som historiserande. Det är också märkligt hur lätt man läser in betydelse i också mycket enkla nonfigurativa former, om de inte klart underordnas helheten. Ett sätt att lätta upp ett typografiskt omslag är att använda färg som ytdekor eller i texten. Fast även färgen kan där ges en viss innebörd. Ett steg mot ett mer bildmässigt omslag är att lägga texten mot en grafisk ytstruktur, ett mönster eller en svagt framtonande bild. I samma mån som man låter bakgrunden bli mer framträdande ökar kravet på att den ger rätt signal för boken. Den typografiska skickligheten måste paras med en stark känsla för boken och dess uttrycksmöjligheter.

Ofta är det naturligt att med en eller flera bilder visa vad boken väsentligen handlar om. Det är dock nästan omöjligt att finna eller skapa en bild som berättar allt om innehållet. Då söker man en bild som kan representera helheten, eller ställer samman ull urval mindre bilder eller bildfragment. En tecknad bild kan vara ett collage av viktiga händelser, personer eller annat som är utmärkande för boken.

Aha-upplevelse

Ofta kan eller vill man inte direkt illustrera innehållet, för att finna en bildlösning som först kan verka förbryllande men sedan ge en aha-upplevelse. Då gäller det att träffa rätt, att inte bli så underfundig att bara några få, om ens någon, finner bilden begriplig. När metoden lyckas är den utmärkt. Betraktaren blir medagerande och känner sig stimulerad.

Vid en rundvandring i augusti 1994 slås jag av att omslagen tekniskt sett är mycket välgjorda, skickligt utformade och av hög kvalitet. Men jag saknar bokomslag där den fria konsten kommer in. Alltför sällan anlitas konstnärer vars speciella gebit inte är att arbeta med omslag.

Av egen erfarenhet vet jag att det är en obekväm metod. Den som inte är riktigt van att tänka samman text och bild kan ha svårt att se hur bilden skall vara beskaffad, eller hur mycket utrymme som fordras för att författare och boktitel skall gå fram. Åtskilliga exempel från förr vittnar dock om att det kan bli mycket bra.

Den nya designen

På senare tid har begreppet grafisk design vidgats från att enbart ha varit strikt kommunikativ till att ge utrymme för konstnärligt friare uttryck. Utvecklingen har sina rötter i 1970-talets punkkultur och postmodernismens bristande tro på universella formideal och den har i hög grad påverkats av den digitala tekniken.

Sådan design är kanske inte användbar när man kräver tydlighet i alla avseenden, men jag förvånas över att den fått så litet genomslag på dagens svenska bokomslag. Den kan endast i någon mån spåras i de omslag som skapats för den unga svenska litteraturen. Jag är spänd på vad som sker när de formgivare och illustratörer som utbildats i slutet av 1980- och början av 1990-talet intar scenen.

HÅKAN LINDSTRÖM

Artikeln har tidigare publicerats som förord i ”Bokomslag. 105 formgivare av bokomslag”.

Texten är här något förkortad.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22