En sannskyldig deckare

Mar 18th, 2010 | By | Category: 2003-4, Artikel

Av Bertil Falk

Den döde Ivar Kreuger ser ut att vila fridfullt bakom det runda tittglaset till den franska likkista i vilken han fördes hem till Sverige efter dödsskjutningen i Paris år 1932.

Men hade den högerhänte finansmannen Ivar Kreuger verkligen skjutit sig själv i hjärtat med pistolen i vänster hand?

Och var den man som köpte vapnet och uppgav sig för att vara Ivar Kreuger verkligen Ivar Kreuger?

Vi lär aldrig få svar på frågan om det var ett mord eller ett självmord, men omständigheterna kring dödsfallet är tillräckligt egendomliga för att locka fram konspirationsteorier.

Boken Ivar Kreuger mördad? som Börje Heed och Sven Stolpe skrev, och som kom ut 1955 på Medéns Förlags AB i Stockholm, är en av många böcker i ämnet Ivar Kreuger.

Jag hittade den sommaren 2003 på en gigantisk loppmarknad i Kivik – njet, inte på platsen för Kiviks marknad, utan på parkeringsplatsen vid Bredarör, den väldiga forngraven. Ivar Kreuger mördad? Visar sig vara en riktig trollbindare med en rad intressanta ”fakta och rön”, som författarna 1955 presenterade som nya.

Deras utredning kan läsas som en deckare, men de pekar inte ut någon viss person som kan ha varit mördaren.

Självmord med fel hand?

Egendomligt nog gör Heed/Stolpe ingen stor affär av det faktum att Kreuger var högerhänt, trots att pistolen, enligt det vittne som fann den döde, befann sig i Kreugers vänstra hand och enligt ett annat vittne låg på sängen vid den vänstra handen. (Pistolen kan ha fallit ur handen i samband med att kroppen upptäcktes.) Det är rimligtvis lättare för en högerhänt att skjuta sig med höger hand i hjärtat, som sitter på kroppens vänstra sida, än att göra det med den stökigare och tvärare vinkel som uppstår om skottet avlossas med vänster hand.

Däremot gör Heed/Stolpe en stor affär av mannen som köpte dödsvapnet. De menar att den mannen inte kan ha varit Ivar Kreuger eftersom Ivar Kreuger vid den tidpunkt som vapnet köptes befann sig på annat håll tillsammans med olika människor.

Mellan klockan 11.00 och fram till cirka 18.20 var Ivar Kreuger fredagen den 11 mars 1932 således tillsammans med Krister Littorin och under vissa delar av samma tid dessutom tillsammans andra personer.

Samma dag mellan klockan 16 och 17 kommer en man till Gastinne-Renettes vapenaffär, köper en pistol och patroner och uppger sig vara Ivar Kreuger. Vid denna tidpunkt satt Kreuger tillsammans med Littorin hos bankdirektör Oscar Rydbeck på Hotel Meurice vid Rue de Rivoli.

Som landshövding omtalade Felix Hamrin (finansminister vid Kreugers död) för deltagare i en älgjakt att det genomfördes en hemlig obduktion av Kreugers kropp. Flera fotografer som letat efter kistan i Gustav Vasakyrkan utan att hitta den anser också att den fördes bort för att sedan föras tillbaka, vilket emellertid förnekades av de som hade hand om kyrkan. Felix Hamrin ska också vid ett tillfälle då frågan kom upp vem som sköt det dödande skottet ha fällt följande yttrande: ”Ja, knappast var det Kreuger och knappast någon svensk …”

Författarna låter Ivar Kreugers bror Torsten Kreuger hävda att de som försökt att sänka brodern själva hotades av katastrof eftersom Ivar Kreuger löst sina finansiella problem. Torsten Kreuger: ”Här hotade i själva verket ruin för flera banker. Hur skulle detta klaras? Hur skulle man undgå den fruktansvärda vidräkning som nu väntade från Ivars sida? Det fanns bara en enda utväg: att röja honom ur vägen. Ett mord var en nödvändighet.”

Ivar Kreugers död inträffade för över 70 år sedan. Heed/Stolpes bok kom 23 år efter dödsfallet 1955 och det är nu – 2003 – snart 50 år sedan. Det förefaller föga troligt att svaret på gåtan med Kreugers död får sin lösning om inte modern teknik kan användas eller något helt oväntat dyker upp i någon form. Men läs boken.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22