En gatans Sherlock Holmes

Mar 16th, 2010 | By | Category: 2004-2, Artikel

Av Bertil Falk

Charlie Chan, mest ihågkommen i Warner Olands (Verner Ölunds) gestalt i gamla svart-vita Hollywoodfilmer, och föremål för en dokumentär nyligen i TV, hade en kollega, som känns betydligt mer genuin. Kinesen Ning-Wo förekom i en rad berättelser av överstelöjtnant Donald Mackenzie – vem det nu kan ha varit – i den brittiska tidskriften The Wide World (WW). Ning-Wo uppgavs ha varit hemlig polis i den malajiska federationen. Den skäggige kinesen var Mackenzies andre tjänare, men i realiteten en briljant detektiv som körde med sina egna metoder. Han jobbade förklädd till en vandrande gammal gatuförsäljare med sina varor placerade i två korgar, som hängde i vardera änden aven lång stång, som han bar över axeln.

Att kalla Ning-Wo en gatans Sherlock Holmes är naturligtvis ganska lättköpt. En tjatig jämförelse som upprepats till leda om olika brottsbekämpare. Tjatet knäsattes på ett tidigt stadium när Conan Doyles berättelser fick efterföljare under 1990-talet. Och vad just Ning-Wo beträffar, så presenterades han alltså i WW, som ”skenbart varande författarens personlige ’boy’, men i verkligheten en kinesisk Sherlock Holmes med helt egna metoder.”

Berättelserna i WW uppgavs vara sanna dramer ur verkligheten, men tidningen avslöjades ibland med byxorna nere och tidningens berättelser uppfattades som underhållande skepparhistorier.

Tyvärr har jag inte lyckats finna någon överstelöjtnant Mackenzie. Det förefaller dock egendomligt att den formula, som berättelserna bygger på verkligen skulle ha tillämpats av en brittisk polischef i en malajisk delstat. Formulan går ut på att först när Mackenzies malajiska förundersökare misslyckats med ett fall, så kopplades Ning-Wo in.

Denna idé uppges ha varit Ning-Wos egen. Konstruktionen luktar fiktion, men oavsett vilket, så kan Ning-Wo naturligtvis ha existerat i verkligheten medan en pesionerad Mackenzie broderade ut berättelserna om sin klipske ”boy”.

Hemligheten bakom Ning-Wos framgångar var att han kombinerade sin skarpa iaktagelseförmåga och sitt väl funkande ingenium med en låg profil. Han smalt naturligt in i alla sammanhang. Ingen misstänkte en gammal man med skägg och glasögon för att vara en observant polis. Och han drog sig inte för att krypa på golv och sniffa som en hund för att få upp ett spår.

Den sista berättelsen om Ning-Wo var troligen Ning Wo pulls the strings i World Wide, juni 1929. Berättelserna tycks aldrig ha samlats i bokform.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22