Diamanten Koh-I-Noor

Sep 4th, 2009 | By | Category: 2002-2, Artikel

Av Bertil Falk

När drottningmodern Elizabeth avled 101 år gammal, så placerades kronan med Koh-I-Noor-diamanten på hennes kista vid begravningen i början av april 2002. Koh-I-Noor är vid sidan om Hope- och Orlovdiamanterna världens mest berömda, kanske den allra berömdaste av alla diamanter.

Det är en diamant med en historia somär värd att berätta. En som berättat den är författaren Per Westerlund, en av dessa bortglömda författare som med sina äventyrsböcker och romaner förmedlade spänning och kunskap till stora delar av det svenska folket.

Bortglömd?

Jodå.

Hans och hustruns grav i Nyköping jämnades för några år sedan med marken. Han blev på sin ålders höst prästvigd i Svenska kyrkan, men det fanns tydligen ingen som var beredd att bevara graven, där den förste svensk som bilade från Sverige till Indien vilar. Han fick KAK-medalj för bedriften, och den bok Per Westerlund skrev om sitt försök att bestiga Kanchenjunga borde vara en klättrarklassiker.

Per Westerlunds böcker byggde alltid på verkliga händelser och det gäller självfallet den diamant som först omnämndes år 1304. Diamanten hängde i en kedja av guld kring guden Shivas hals i Golkonda, som i dag kallas Hyderabad. Den stals och dess öde handlar därefter om spådomar som slagit in, grymhet, passioner, förbannelser, mord, brödravåld.

Koh-I-Noor innehades bland annat av Shah Jahan, mannen som byggde Taj Mahal till mausoleum över sin favorithustru. Det gick illa för honom liksom för många andra manliga innehavare av Koh-I-Noor. Han avsattes av en av sina söner. Slutligen hamnade Koh-I-Noor år 1849 hos drottning Viktoria.

Varför låg diamanten på drottningmoderns kista? För att hon var det brittiska Indiens sista kejsarinna fram till 1947, då Indien blev republik.

Varför skrev Per Westerlund sin bok?

Så här skriver han: ”Det har slumpat sig så, att jag med bil kört de vägar, på vilka Koh-I-Noor fördes genom Indien och Persien. För att få stilen lättare och få ett naturligt sammanhang i skildringen har jag tillåtit mig forma den som en slags romantiserad reseskildring. Romantiseringen gäller uteslutande vissa episoder i Koh-I-Noors öde, som dock har stöd, i historiska fakta. Jag överlämnar med trygg helt den intelligente läsaren att själv bedöma var romantiseringen äger rum.”

Per Westerlund fastslår också i sitt förord att den, ”som är historiskt orienterad, kan utan större svårighet placera de olika händelserna i följande berättelse i deras riktiga data.”



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22