Det våras för Sherlock Holmes: Detektivens förebild var militärläkare

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-2, Artikel

ARNE MELINDER

Den berömde detektiven Sherlock Holmes, med adress Baker Street 221B i London upplever en renässans över hela världen. Sedan flera år tillbaka har böckerna om honom och vapendragaren doktor Watson legat på bestsellerlistorna i USA och även här i Sverige har han haussats upp på sistone, inte minst av deckartidskriften Jury som lanserat Holmes nästan lika skamlöst som Stieg Trenter.

Och till adressen i London kommer högar av brev varje dag. Där, eller rättare sagt nästan där, för 221B finns icke mer, huserar numera ett helt vanligt företag som måste ha en särskild sekreterare som besvarar alla brev.

De som kräver personliga svar med foto får veta att Holmes har ett arbete vars natur kräver att han inte kan lämna ut sin bild och sin handstil. Dessutom har han dragit sig tillbaka till sitt lantställe i Sussex.

I katalogen

I Londons telefonkatalog finns faktiskt Sherlock med på tre ställen: en adress går till en pub, en annan till ett hotell och den tredje till Sherlock Holmes- sällskapet. Dess medlemmar (Ted Bergman från Lidingö är en prominent sådan) konfererar ett par gånger om året och ger dessutom ut tidskriften ”Sherlock Holmes Journal”.

I den kan man få fram följande fakta om den fiktive:

Holmes är privatdetektiv. Född i Skottland av irländsk godsägarfamilj i januari 1854. Studerade vid Cambridge och Magdalen College samt vid Saint Batholomews Sjukhus i London.

Fulländat metod

Sherlock Holmes har fulländat de polisiära undersökningsmetoderna genom vetenskapliga observationer och logiskt tänkande.

1886 startade han sin privatdetektiva verksamhet. Under en tid förmodades han drunknad efter strid med förbrytaren Moriarty vid Reichenbach fallen i Schweiz år 1893. Dock överlevde han och drev under sin bortovaro från Europa verksamhet i Bortre Indien.

Han återupptog under 90-talet sin verksamhet i London och lyckades så småningom knäcka mästerförbrytaren och professorn Moriartys liga.

1903 drog han sig tillbaka till bondgården i Sussex för att ägna sig åt filosofi och biodling.

Under första världskriget hade han hemliga uppdrag inom kontraspionaget.

Haltande logik

Det här med logiken är inte riktigt sant. Visst är Sherlock Holmes logiska resonemang i böckerna bestickande, men de håller inte om man granskar dem närmare.

Men när Sir Conan Doyle skrev sina berättelser ifrågasattes aldrig resonemangen, och för att inte hjälten skall blekna är det kanske bäst att inte göra det nu heller.

Alla vet kanske inte att Sherlock Holmes är skriven efter levande förebild. Den ”riktige” Sherlock var militärläkare, och lärare vid universitetet i Edinburgh där Conan Doyle studerade.

Detektiv början

Doyle har dessutom betytt en del för kriminologin i världen. Innan böckerna om Sherlock nådde nyfikna läsare i alla samhällsskikt förekom egentligen inget detektivt arbete hos polisen. Löstes fall berodde det oftast på tips från allmänheten. Ledtrådar undersöktes sällan eller aldrig.

Nu är det annorlunda, som alla vet, och lite kan vi nog tacka deckarförfattaren Conan Doyle för detta.

Skrev på fritid

Första boken handlade om de resor till syd- och nordpolen han gjorde innan han blev läkare. 1882 bosatte han sig utanför Portsmouth och började skriva på fritiden. Första berättelsen hette ”En studie i rött” (A study in Scarlet) och den skickade han till tidningen Cornhill som refuserade den med orden: ”För långt för att vara en novell, för kort för en roman”.

Han fick fler avslag innan berättelsen slutligen trycktes i Beetons Christmas Annual år 1887. Conan Doyle fick 25 pund i honorar – och historien blev en knallsuccé.

Doyle slutar jobba med medicin och blir författare på heltid i stället och år 1891 börjar tidningen Strand publicera novellerna.

För de första fick han 35 pund och senare höjdes arvodet till 50 pund per styck. Läsarna slogs om tidningarna. Det här var något nytt, något verkligt spännande.

De sista novellerna fick Doyle 800 pund styck för. Då ramlade det dessutom in arvoden från hela världen.

Efter fem år med sin hjälte har Doyle blivit ordentligt trött på Sherlock Holmes. Han lät honom omkomma i Schweiz när han slogs med sin ärkefiende professor Moriarty vid Reichenbachfallen.

Fast han hade inte tagit läsarna med i beräkningen. De tillät inte att Sherlock Holmes försvann, så mot sin vilja tvingades Doyle fortsätta och i ett senare manuskript får Watson förklara att Holmes lyckades undkomma döden i sista sekunden.

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22