Det bara rullar på för kassettbok

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-2, Artikel

Av JAN ERIC ARVASTSON

Medan andra bokförlag enligt utsago knappt lyckas hålla huvudet över vattnet, går det bara uppåt för Förlaget Kassettbok. Det beror naturligtvis mycket på att författarna som ges ut överlag är etablerade och populära. Inga debutanter eller smala poeter här, inte.

Kassettbok startade 1985 som en bokklubb bara för synskadade. Redan året efter vände man sig till alla. Men fortfarande är synsvaga ”gynnad nation”. Synskadade medlemmar får bl.a. klubbtidningen på kassett och regelbundet en sammanfattning av utgivningen på blindskriftsark.

Många titlar

Utgivningen ökar år från år, och försäljningen också. Förra året var man uppe i 40 titlar. Av dem en stor del spänningslitteratur – även för barn och ungdom. En försäljningsidé hos Kassettbok är att författarna ska framföra sina texter själva. Det gör också en mycket hög procent. Även några som inte låter så bra. Men många talboksköpare tycker ändå det är en kvalitet att höra författaren själv lägga ut texten.

Goda inläsare förekommer också. Det klarast skinande ljuset vad det gäller deckare är skådespelaren Torsten Wahlund. Han har för övrigt fått hederspris för just den saken av Föreningen Kriminal författare i Stockholm. Anita Wall har tagit sig an inläsningen av Agatha Christie och Margaret Yorke.

Deckarböcker tillhör de absoluta bästsäljarna på förlaget, berättar Anita Askdal på produktionssidan. Hasse Alfredson toppar, tillsammans med Sjöwall/Wahlöö. Svenska böcker går bäst att sälja. Utländska undviks av en del för sina svårare namns skull. Men det hindrar förstås inte att hela världslitteraturen finns representerad hos Kassettbok, både för vuxna och barn.

Någon har frågat om en inläsning kan finnas både som kassettbok och talbok, dvs. (till utlåning) för synskadade. Svaret är nej. När en bok görs till kassettbok, finns den inte också som talbok.

Långa böcker ratas

Ljudeffekter fanns i en del barnböcker i början. Nu nöjer man sig med att lägga in lite musik i en del verk. Det är ju en kostnadsfråga.

Går alla böcker att göra talböcker av?

– Alltför långa böcker, säger Anita Askdal, är svårt att ta sig an. Men annars kan man göra det mesta.

Bibliotekarierna är 13 till antalet. De läser veckan för att diskutera vad man vill ge ut.

Några nya är Kerstin Ekmans prisbelönta ”Händelser vid vatten”, en Ulf Durling som heter ”Min kära bortgångna” och ”Vinprovarna” av Jan Mårtensson. Le Carrés ”Spionen som kom in från kylan” skall få röst hos Kassettbok liksom ”Baskervilles hund” med en viss Sherlock Holmes.

Nästan allt finns på talbok och ännu mer skall det bli

Organisationen bakom produktionen av talböcker för synskadade i Sverige är ganska invecklad. Det medger bibliotekarien Hans Lindberg där, som jag har talat med. Han ser belåten ut ändå. För talböcker och punktskriftsutgåvor skall öka i antal – staten består med de pengar som behövs. Det problem som finns – inte obetydligt – är att få kommunbiblioteken att hålla nivån hög.

Redan nu tar Talboks- och punktskriftsbiblioteket (statligt sedan 15 år) och dess associerade organisationer och tekniska producenter fram det mesta som tal- och punktböcker. Restriktionen från TPB:s sida har varit återhållsamhet med rasistiska texter och sådant som har kunnat uppfattas som stötande på annat sätt. Det är på det senare området som man nu lägger ribban lite lägre och blir ”liberalare”. Ännu lite mer oförblommerat ska tillåtas, med andra ord…

43.000 titlar

Hittills finns det 43.000 titlar av talböcker. Man producerar 1700-1800 svenska per år, cirka 1000 på främmande språk och ett hundratal andra inköpta inläsningar. Underlaget beräknas vara 400.000 svenskar med de handikapp som gör att man får låna tal- och punktböcker. Gränserna är lite flytande. Dyslektiker och invandrare lånar också talböcker, fast de inte är den egentliga målgruppen.

Det svenska TPB anses internationellt vara det effektivaste i världen. Noteras bör, att det är ju inte bara skönlitteratur som görs tilltal och punkt utan också mängder av fackböcker av olika slag. Hur man därvid hanterar bilder och tabeller är en historia för sig.

Stort utbud deckare

Hur stor del spänningslitteratur? Där finns ingen kvotering, menar Hans Lindberg. Hittills föreligger 1664 deckare på svenska som talböcker och 217 på punktskrift. Det är ett mycket stort utbud, anser man. Bland TPB:s bibliotekarier finns inga utsedda specialister på spänningslitteratur. Alla läser all sorts skönlitteratur till ”bokmötet” varje vecka och rekommenderar produktioner.

Övrig litteratur stöds av diverse utgivningslistor och andra trycksaker. Men deckare ”säljer sig själva” och är mycket efterfrågade i de beställningssamtal som TPB i Enskede får varje morgon från hela landet.

TPB har ålagt sig att öka utlåningen av tal och punkt med 5 procent varje år. Att öka produktionen är inga problem. Det gäller att få mottagarna, dvs. folkbiblioteken ute i landet, att vässa viljan att köpa och bjuda ut. Det rustas ju ner en del på det hållet, som bekant. Men Hans Lindberg är optimistisk. Han tror, liksom Författarförbundet, att en bibliotekslag i Sverige vore av godo.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22