Den romerska detektiven gav henne hus att reparera

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-3, Artikel

AV K-B JANSSON

En dam som kommit att talas om lite i deckarbranschen på senare år är Lindsay Davis, en trogen arbeterska i vingården med sin serie om den romerske detektiven Falco. Hon är engelska och eftersom de brittiska förläggarna är av en flitig sort kommer hennes böcker dessutom ut i USA, Tyskland, Spanien, Sydamerika (detta vida begrepp), Frankrike, Holland, Danmark, Slovenien och – Sverige.

Lindsay Davis är 48 år gammal (fy, tala om en dams ålder!), ogift och saknar både barn och märkliga husdjur. Hon föddes och växte upp i Birmingham, läste engelska på universitetet och hamnade så småningom i kommunaltjänst.

Men efter tretton år kom hon på att det där med indexreglerad pension inte var allt här i livet.

Hon ville bli författare.

Avstod ”hederligt” arbete

Den första boken kom att bli en mycket romantisk historia, men tydligen mer än bara sockersöt för den nominerades till Georgene Heyers Pris för bästa Historiska Roman. Detta var 1985 och Lindsay Davis uppmuntrades därvid att strunta i att ta ett ”hederligt” arbete utan tänkte fortsätta att skriva.

Nu gick det sämre. Hon överlevde tack vare ett statligt program som gav henne 40 pund i veckan.

– Man måste vara rätt uppfinningsrik för att överleva på det, säger hon. Jag spädde på inkomsterna genom att laga lunch åt folket på en firma för skattekonsulter.

Mellan överlevandeproblemen och matlagningen fortsatte hon att skriva romantiska berättelser. De som blev publicerade i ”Woman’s Realm” klarade av amorteringarna.

Sedan skrev hon boken The Course of Honour, som byggde på den autentiska kärlekshistorien mellan den romerske kejsaren Vespasianus (han som byggde Roms offentliga pissoarer och myntade uttrycket ”Pengar luktar inte”) och hans konkubin Caenis.

Det var i denna omgivning som hon fann idén till Didius Falco, den romerske detektiven.

Research en njutning

Efter nio böcker om honom (medräknat Three Hands in the Fountain som kom i år) finner hon fortfarande en slags njutningsfull lystenhet i att forska efter nytt material.

– Det blir fullspäckade semestrar i Rom och ibland blir jag alldeles förvånad över den bistra humor som rådde där under kejsareran.

Nu har hon flyttat från våningen där Falco skapades till ett hus i Greenwich.

– Det behöver renoveras från grund till tak och det blir dyrt. Så jag har all anledning att fortsätta skrivandet. Men till min stora förvåning är serien nu utgiven i stora delar av världen. Den går särskilt bra i USA, Tyskland och Spanien, så huset kan nog bli färdigt en dag.

– Och en annan sak jag verkligen njuter av. Det här är långt långt ifrån pendlandet till mitt gamla, trygga arbete och det är ju så roligt att skriva!

Lindsay Davis är medlem i Crimeewriters’ Association, tillhör The Detection Club och Society of Authors.

– Och jag blir ordförande i Classical Association årsskiftet 1997/98, säger hon stolt.

Kriminalromanen är flexibel

Hon menar att kriminalgenren är lika flexibel som den är populär. Man hittar sina källflöden överallt: i arkeologin, i de klassiska berättelserna, resehandböcker, museer och inte minst platser man besöker.

– Men det allra bästa är att gå in i den mänskliga naturen för där finns råmaterial till allt.

Hon säger sig alltid försöka hålla sig till det som ses som sanningen – relevanta fakta skall man hitta i historiska romaner. Om för mycket är påhittat blir det science fiction eller, ännu värre, fantasy.

– Fast det oroar min lite när akademiskt lagda kritiker kräver fotnotsapparat och bibliografier i mina böcker, säger hon lite förnärmar. Det jag skriver är ändå underhållningslitteratur. Om min serie om Falco ger en hygglig bild av livet i gamla Rom så är jag nöjd. Det kan få unga människor att bli observanta och använda sin fantasi. Kan jag dessutom locka fram ett skratt så hurra. Fiktion skall vara rolig.

Hårdför polisprocedur

Hon erkänner mer än gärna att om polisproceduren i gamla Rom är hon ganska okunnig – hon som de flesta andra.

– Jag kan tänka mig att den var hårdför, säger hon med ett leende. Falco får i staden sköta den saken som det behagar honom.

Som Cicero sade: ”Det är staden som skapar lyx. Och ur lyx kommer obevekligt girighet. Girigheten är grogrunden för våld och det är ur våldet all kriminalitet föds.”

Spåren leder till Rom…

För den som inte hunnit skaffa sig inblick i hennes detektivromaner från den romerska kejsartiden kan det kanske vara roande att veta lite om Marcus Didius Falco.

Han föddes år 41 i Rom som ett av sju överlevande barn till Marcus Didius Favonius och Jinilla Tacita. Familjen var plebejer, fadern auktionist. En bror blev soldat och stupade i Judéen. År 71 flyttade vår blivande detektiv ihop med Helena Justina, dotter till en senator.

Då hade han redan sett sig om lite i världen. År 59 var han legionär och tjänstgjorde bland annat i Britannien men friställdes så småningom på grund av sjukdom. Efter återkomsten till Rom livnärde han sig ett tag som informatör åt privata klienter men blev så småningom statlig agent Och han tycks klara sig bra som sådan.

Dessutom är han författare. År 72 framfördes hans komiska pjäs Spöket som pratade i Palmyra och hans kärleksdikter Aglaia påstås ha varit populära, men mest skrev han satirer.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22