Den gyllene eran: Arne Stigson lyckad pseudonym i den svenska deckarens ungdom

Sep 3rd, 2009 | By | Category: 2002-2, Artikel

Av Kjell E. Genberg

Det finns en underlig föreställning inom de flesta branscher att ”den gyllene eran” var en tid för länge sedan. I England sägs deckarens ”guldålder” ha börjat när Agatha Christie satte igång att skriva. Detta har spillt över till Sverige där ”guldkalvarna” var Stieg Trenter och Maria Lang (Dagmar Lange).

Men det fanns fler: På femtiotalet kunde man läsa författare som Vic Suneson (Sune Victor Lundquist) och Arne Stigson.

Det här ska handla om den senare, en man som inte kan skriva längre eftersom han råkat ut för stroke. Jag försökte få tala med honom i slutet av januari, men i hemmet i Norrköping svarade hans rara hustru och förklarade att det var omöjligt.

Han är emellertid värd att påminnas om.

När bild by-line var fåneri

Arne Stigson heter egentligen Arne Malmberg. Han föddes 1918 i Linköping och efter att ha tagit studenten 1940 blev han året efter journalist på Östgöta-Tidningen. 1943 kom han till Norrköpings Tidningar och skrev under signaturen Stigson. På den tiden skulle alla skribenter ha en signatur, annan by-line var otänkbar och att journalisten bild skulle visas för allmänheten var ett fåneri som låg långt framåt i tiden.

Det hade spelats VM i fotboll i Sverige i 50-talets början och av det fick tydligen journalisten Malmberg idén att skriva en deckare på idrottstemat. Så 1955 debuterade han med romanen Spel över dödlinje (Bonniers), där en fotbollsstjärna sköts till döds inför publik. Det låter fräckt, var mycket fräckt för sin tid, och lyckades väl.

Fast på den tiden var deckare något som katten eventuellt släpade in. Så tyckte kulturetablissemanget som alltid hatat det läsarna gillar. Så Arne Malmberg valde sin tidningssignatur till pseudonym: Arne Stigson.

Nå, det fanns kritiker som inte var som andra. Ett gott exempel var Barbro Alving i Dagens Nyheter – men så kallade hon sig också ”Kärringen mot strömmen” när hon skrev kåserier.

Jan Broberg har senare menat att Arne Malmberg gjorde stora ansträngningar för att experimentera med och förnya den dåtida svenska deckargenren.

Först med Göta kanal

När Arne Stigson kom med sin andra deckare – Den resandes ensak (Bonniers 1957) – där han var förste svensk som mördade på Göta kanal, skrev Barbro Alving gjort om den och det var kanske detta som gjorde att Arne Malmberg/Stigson belönades med Expressens Sherlock (nu en nerlagt pris) samma år.

I den tycks Arne Stigson ha överfört idéer från Julian Symons och John Bingham till den svenska parnassen. En lätt nerdekad handelsresande, Robert Åhs, tror att han i fyllan mördat en osympatisk affärsman. Han flyr och hamnar på en kanalbåt. Där börjar Åhs fatta att han nog inte gjort det, men en annan passagerare börjar leka privatdetektiv för att sätta fast honom. Det visar sig att det är denne ”deckare” som är den skyldige.

Bara tre deckare

Det blev bara tre deckare från Malmbergs penna. 1958 utkom han med Mord, major! – också på Bonniers, en roman i militärmiljö.

– Jag hade tröttnat på att konstruera mord och ond bråd död, förklarade Malmberg. Verkligheten är hemsk nog.

Efter Malmberg försökte sig både Jan Olof Ekholm och Sten Wilding på den militära genren, men enligt Jan Broberg kunde deras romaner inte mäta sig med Mord, major!

Han tog ett ”vanligt” jobb, som journalist på Dagens Nyheter och där stannade han fram till 1968 då han erbjöds posten som kulturredaktör på Norrköpings Tidningar. Det innehade han fram till 1983.

Men han skrev också böcker, nu sådana som berättade hembygdens historia ett ämne som ligger honom varmt om hjärtat. 1963 kom En ros åt Norrköping, Linköping därute på slätten (1968), Östergötland (1971), Stad i nöd och lust (1983) som handlar om Norrköping. Sällsamheter i Linköping (1987) och I Louis de Geers fotspår (1988) för att nämna några av de dryga dussinet böcker han åstadkommit. Han har också skrivit krönikespel och medverkat i samlings- och översiktsverk förutom alla teaterrecensioner.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22