DAST-galleriet

Mar 7th, 2010 | By | Category: 2006-3, Artikel

Frihetsgudinnan (Statue of Liberty) är en dam i starkt behov av en kvinnojour, för hon har verkligen blivit misshandlad av science fictionförfattare och filmmakare sedan 1940-talet.

Ovanstående omslag från Jules Verne Magasinet/Veckans Äventyr visar en jätte som tycks plaska omkring i Hudsonfloden med frihetsgudinnan under vänsterarmen och Empire State Building under den högra. JVM/VÄ kommenterade så här: ”En jättelik människornas är ju egentligen inte märkvärdigare än de numera försvunna jätteödlorna, som strövade fritt omkring under jordens tidigare utvecklingsperioder. Ingenting hindrar naturligtvis att i någon enslig vrå av världen jätteödlor eller jättemänniskor bevarats i ursprungligt skick.”

Så här 60 år senare har man i alla fall hittat rester av små människor, som en del tror fortfarande lever i otillgängliga fickor.

Henry Slesar är mest kände som deckarförfattare, men han har också skrivit sf och det omslag av Alex Schomburg till Amazing Stories som vi ser här ovan illustrerar hans novell Beside the Golden Door, där främlingar landat med sina tefat på en jord som förstörts av solaktiviteter.

De landar intill Frihetsgudinnan som står upp till armhålorna i torkat slam som spruckit.

Avram Davidson är mest känd som sf-författare, men skrev också en massa deckare åt olika amerikanska mysteriemagasin och vann en Edgar. Howard Purcells omslag till Fantasy and Science Fiction, som vi ser här ovan visar en frihetsgudinna som ramlat baklänges i samband med The Great Gene Shift i Davidsons novellett Bumberboom.

Antingen har Purcell spegelvänt gudinnan eller också gjordes det på redaktionen. Som synes på andra framställningar på det här uppslaget så håller Frihetsgudinnan facklan i högerhanden, men Purcells gudinna höjer vänsterarmen.

Det var väl bara att vänta att Hollywood skulle nappa och 1968 hade iden nått filmstaden. Apornas planet med Charlton Heston producerades.

Filmens slutvinjett är de gamla sf-omslagens våldförda frihetsgudinna i ungefär samma skepnad som tidigare. Det ledde i sin tur till att Mel Brooks parodierade slutscenen i Apornas planet i sin Space balls (Det våras för rymden).

När man i Madison, Wisconsin, USA skulle göra reklam för sin plats i tillvaron så tillgrep man den variant av misshandlad frihetsgudinna, som vi ser här nedan.

 



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22