DAST fyller 40 år. Äldst i sitt slag

Mar 4th, 2010 | By | Category: 2007-2, Artikel

Av IWAN MORELIUS

I år fyller DAST Magazine 40 år. Vem hade väl trott att den skulle göra det? I alla fall inte jag, när jag i september 1968 satte mig vid min ålderstigna skrivmaskin och knackade ner den första sidan av det som skulle bli det första numret av DAST.

Då visste jag inte att jag höll på att skapa ett fanzine, kände knappt ens till begreppet. Tiderna förändras. Nu sitter jag 40 år senare vid en superfin dator, med skrivare och alla tillbehör för att knacka ner några rader om det som då hände.

Uppmaningen att göra det kom från Kjell E. Genberg som numera är Mr Dast. 1994 besökte han mig i Spanien och övertog då min publicistiska ögonsten.

Inte jag – snarare Disa Törngren

På sidan 3 i DAST står orden Grundad av Iwan Morelius september 1968. Om jag ska vara helt ärlig så är det egentligen förlagsredaktören Disa Törngren på dåvarande bokförlaget Skoglunds i Stockholm som kom med idén till det hela. Jag själv var då ung fanjunkare på P 10 i Strängnäs, med en stor hobby vid sidan av mitt arbete med att utbilda soldater. Det var böcker. Jag läste och samlade på deckare, thrillers och science fiction och hade sedan några år börjat brevväxla med många av världens stora författare.

Detta kände Disa till eftersom min stora idol – Dennis Wheatley – fanns just på hennes förlag. En dag ringde Disa och lät som Jönsson-ligans chef.

”Iwan, jag har en plan!”

Och det hade hon. Åtminstone en idé.

Hon undrade om jag hade lust att skriva ett litet bokblad om förlaget Skoglunds författares nyutkomna böcker (någon form av recension).

”Du, får ta med andra också, givetvis, men tyngdpunkten bör ligga på våra författare och deras böcker. Gärna intervjuer!”

Först svarade jag nej, det lät alltför arbetsamt, men efter några övertalningsförsök lyckades Disa få mig att försöka. Skoglunds skulle svara för böcker, visst råmaterial samt det viktigaste av allt, stencileringen samt portot.

En tidning ska ha ett namn

När jag nu sagt ja måste jag ju hitta på ett namn på bladet ifråga. Min hustru Inga och jag rådbråkade våra hjärnor och till slut kom jag på att begynnelsebokstäverna för Deckare Agent Science fiction Thrillers bildade ordet DAST och det lät inte så dumt. Namnet blev alltså DAST Magazine (med ett Z lät det mera internationellt).

Alla som prenumererade på DAST fick ett medlemsnummer. Några av de mest kända hade följande nummer:

 

Nr 002 Åke Runnquist

Nr 005 James H Chase

Nr 006 Dennis Wheatley

Nr 007 Kingsley Amis

Nr 0013 Jenny Berthelius

Nr 0073 Sam J Lundwall

Nr 00100 Desmond Bagley

Nr 00l 02 James Leasor

Nr 00105 Donald Hamilton

Nr 00121 Torsten Ehrenmark

Nr 00269 K Arne Blom

Nr 00402 Kjell E Genberg

 

I det sammanhanget kan följande rätt roliga historia vara på plats. Något år framåt i tiden hände följande. Min morbror ringde och sökte mig och det var Inga som svarade. Hon sa att jag var upptagen med DAST, men skulle ringa upp lite senare.

Min morbror ringde genast upp min mor uppe i Sveg och berättade följande: Kära syster, vad har hänt med Iwan? Jag ringde nyss och sökte honom och fick då veta att han höll på att bygga ett utedass på tomten. Har han blivit miljöknutte nu?”

Nej, det idag så fina magasinet är varken ett torrdass eller Dust, som många faktiskt uttalar namnet. Torrt är det minst av allt, varken nu eller tidigare.

Nytt redaktionsmaskineri

Så småningom fick jag både en ny skrivmaskin och en stencilapparat. Skrivmaskinen fick jag efter en semester på Gotland. På hemvägen från Kalmar till Strängnäs passerade vi FACIT och dess enorma fabrik.

”Här måste det väl finnas en skrivmaskin till dig, Iwan!” sa min hustru Inga.

När vi kom hem skrev jag brev till fabriken och berättade om DAST. En vecka senare fick jag ett brev från chefen för Facit som sa att jag kunde hämta ut en ny elektrisk skrivmaskin hos deras återförsäljare i Strängnäs.

Sedan ringde jag Gestetener i Stockholm och berättade min historia. Chefen där talade då om att de just fått in en nyrenoverad maskin för endast 2.700 kronor. I början av samtalet hade jag redan berättat att jag endast hade futtiga 1.500 kronor till förfogande. När han åter fick veta hur mycket jag hade råd att betala hörde jag i bakgrunden en man som ropade:

”Varifrån kommer samtalet och var arbetar killen?” Svaret blev att jag ringde från P 10 i Strängnäs. Mannen i luren sa: ”Stencilapparaten är din för 1.500, resten kanske vi på något sätt kan ta ut från P 10.”

Även detta är förhoppningsvis preskriberat – förresten lades P 10 ner förra våren.

DAST förändrar liv …

Detta blev början till något som helt skulle förändra mitt liv. Till DAST strömmande böcker in från inte bara samtliga svenska bokförlag, utan också från engelska och amerikanska förlag. Min brevväxling med författare och förlag ökade och jag blev snart medlem i CWA, MWA och även Svenska Deckarakademin plus några fler föreningar. De flesta författare jag kände blev medlemmar i DAST och jag hade prenumeranter i hela världen. Ja, på så avlägsna platser som Novosibirsk (en Dr Semjenov), Australien, Nya Zeeland och Japan. Flera artiklar och intervjuer var på engelska.

Att Disa i sin himmel ska ha ett jättestort tack står helt klart. Hennes telefonsamtal den gången för 40 år sedan gav mig något som inte kan värderas i pengar. Lilla DAST, som från år 1974 blev professionellt tryckt och då också kom i åtnjutande av kulturstöd från Statens Kulturråd, har tagit mig till England ett 20-tal gånger och till USA 10 gånger. För att nu inte tala om alla de tusentals böcker jag fått läsa och alla författare jag fått träffa.

… och kartböcker

”Din tidskrift DAST, Iwan, har verkligen satt lilla Strängnäs på världsdeckarkartan”, sa en journalist till mig.

Sedan Kjell Genberg, en gammal vän sedan decennier, övertog verksamheten har DAST utvecklats från att ha varit ett ”Iwan Hedman-magasin” (jag hette Hedman då, men återtog ett gammalt familjenamn senare) till att bli en professionellt producerad tidskrift med medarbetare som vet hur man gör ett bra och läsvärt magasin med stor bredd och täckningsyta.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22