Dansk & svensk kolonialism som ungdomsböcker

Feb 15th, 2008 | By | Category: 2002-1, Artikel

AV BERTIL FALK

“Hela juli månad i nådens år 1733 hade befolkningen på S:t Thomas gått i spänd väntan. Vilken dag som helst kunde skeppet från Danmark dyka upp utanför hamninloppet, och posterna från Kristiansfort och på batteriet hade rätt stränga order om att vara på sin vakt och rapportera så snart skeppet kom i sikte. Även denna dag väntade man och stirrade ut över Karibiska sjön, men det var bara den strålande tropikhimlen och vattnets solglittrande, småkrusiga yta som mötte ögat. Inget fartyg var i sikte. Från Kristiansforts flaggstång vajade dannebrogen i mjuka bukter för den stilla passadvinden.”

Så lyder inledningen till Harald H. Lunds Bland slavar och pirater (B Wahlströms ungdomsböcker 680, 1952) i översättning av Gösta Högelin från danskan. Boken tillhör en lite speciell genre, som jag skulle vilja kalla koloniallitteratur, böcker som riktade till ungdom behandlar mer eller mindre fruktlösa försök att etablera kolonier utanför Europa.

Även Sverige hade en gång i tiden en koloni i Västindien, nämligen S:t Bartélemy, som fransmännen avträdde till Sverige 1784 bara för att köpa tillbaka den 1877-78.

Än i dag heter huvudorten Gustavia efter Gustav III. Men så vitt bekant har ingen svensk äventyrsbok skrivits om den svenska tiden med frihamn och slavhandel på Saint Bart, som den kallas i folkmun.

Det finns kanske fler exempel på ungdomsböcker från dansk kolonialtid, men här ska nu behandlas svenska exempel, för Sveriges kolonialistiska historia omfattade inte bara den lilla västindiska ön, som Gustav III förhandlade till sig.

Försöket under drottning Kristinas tid att etablera en koloni i Delaware, Nya Sverige, New Sweden, var betydligt kortvarigare än projektet Saint Bartélemy. Det har ändå gett upphov till flera ungdomsböcker.

Jag känner till tre, men det skulle inte förvåna mig om det finns många fler. Solöga eller Svenskarne i Delaware (P.C. Askerbergs Bokförlagsaktiebolag. Stockholm 1909) kallades en “Berättelse för ungdom från den första svenska utvandringen till Amerika”.

På dess baksida påstås också att den är den första svenska indianboken, vilket förefaller troligt.

Erik Borg med Nybyggarna vid Delawarefloden (B. Wahlströms, 1926) ägnade också det kortvariga projektet i Delaware sin uppmärksamhet.

Det gjorde också Karl Otto Zamore i sin bok Den svenske indianaposteln (Harriers 1949). Den boken handlar om Nya Sverige-prästen Johannes Campanius och dennes verksamhet som spridare av Guds ord.

Mindre kända än försöken med kolonier i Amerika och Västindien är den svenska Cabo Verde-kolonin på Guldkusten i Afrika, där svenskarna till och med byggde fästningen Karlsborg, som än i dag finns kvar.1937 kom Martin Nylund Med “Haarlems ros” till Guldkusten (Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag, 1937), illustrerad av Gunnar Widholm.

Förlaget gav varje år ut en julbok kallad Ur äventyrens värld. Pojkboken följd av årtalet.

Från början var det Bengt Nylund som skrev dessa böcker, som alltid hade en historisk – mestadels svensk – bakgrund av något slag.

När Bengt Nylund avled, tog hans bror Martin över pennan och fortsatte i samma stil. Det var alltså Martin som 1937 skickade ut den fattige och hungrige studenten Sten Palm till “Karlsborg, där den svenska flaggan stolt vajade för vinden.”

Redan påföljande år lät Bertil Cleve den sextonårige Peder Erson resa till Guldkusten ombord på Christina, som tillhörde Svenska Afrikanska Kompaniet.

Boken hette Svenskarna på Cabo Corso och kom ut på Bonniers 1938. (Om den
alltför tidigt bortgångne Bertil Cleves författarskap berättade Bengt Collin i DAST 3/1988).

Men det är framför allt författaren Janne Lundström, som har satt Guldkusten på kartan hemma hos unga svenska läsare.

Lundström, som är född 1941, skapade 1976 Johan Vilde, som därefter har förekommit både i en rad seriealbum på Rabén & Sjögren och i böcker på samma förlag samt i Litteraturfrämjandets serie En bok för alla.

Seriealbumen liksom bokomslagen har varit illustrerade av Jaime Vallvé.Den här lite speciella genren har aldrig varit stor hos oss, vilket får antas ha att göra med det faktum att vårt land gudskelov inte har ett vidlyftigt kolonialistiskt förflutet.

Vi vet att det i frihamnen på Saint Bartélemy förekom slavhandelsfartyg och det antas, men har visst aldrig riktigt bevisats, att det förekom slavhandel vid Karlsborg på Guldkusten.

De här böckerna är av varierande kvalitet och ingen av dem kan hänföras till gruppen klassiker. De flesta av dem präglas av en pedagogisk önskan att inom ramen för historisk kunskap skriva en pedagogisk och/eller spännande ungdomsbok.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22