Camilla Läckberg: Morbida tendenser fick henne bli deckarförfattare på allvar

Mar 14th, 2010 | By | Category: 2004-3, Artikel

Av Kerstin Carlsson

Camilla Läckberg föddes i Fjällbacka på västkusten 1974 och studerade till civilekonom i Göteborg. När hon studerat färdigt flyttade hon till södra Stockholm där hon nu bor med maken och de små barnen Meja och Wilhelm.

Men den civila ekonomin kretsar nu kring försäljningen av två böcker som hon skrivit.

”Det är säkert mina morbida tendenser som gjorde att jag började skriva deckare”, har hon sagt.

Camilla debuterade i april 2003 med boken Isprinsessan på Göteborgsförlaget Warne och i år har hon kommit med uppföljaren Predikanten, nu på Forum i Stockholm, som lyckades locka henne med att flytta till dem genom att ge ut debuten igen, både som kartonnage och pocket. Båda böckerna har handlingen förlagd till barndomsorten Fjällbacka och de utredande poliserna är stationerade i Tanumshede.

Skrivit hela livet

Fast Isprinsessan var den första bok från hennes penna som kom ut till svenska läsare har hon skrivit hela livet. I kombination med hennes intresse för brottets psykologi föll det sig naturligt att debutera med en kriminalroman. Camilla framhärdar i att när hon skriver är det inte brottet i sig som är det intressanta, utan människorna runt omkring och de motiv som driver dem.

”Som barn satt jag ständigt med näsan i en bok”, säger hon. ”Ur passionen för läsandet föddes en passion för skrivande. Det var något magiskt med att se de egna orden på papper som tillsammans bildade ett sammanhang. Men drömmen om att skriva en bok tror jag fanns där redan innan bokstäver fanns i mitt medvetande. Förra vintern visade min mor mig vad hon har sparat från min barndom. Bland alla högst obegåvade teckningar och taffligt hopknådade lerfigurer fanns det en liten, liten bok. Några ihophäftade sidor – utan ord – eftersom jag ännu inte kunde uttrycka mig skriftligt, men med bilder. En historia framställd av en fyraåring, som redan då hade en önskan att berätta något.”

Tomtemor mördades brutalt

Hennes första bok speglar också med all önskvärd tydlighet ett tidigt intresse för ond, bråd död. Bilderna berättar om tomtefar som blir osams med tomtemor och efter mycket dramatik helt sonika slår ihjäl henne. Sista bladet i boken visar det blodiga händelseförloppet med tomtemor liggande på golvet med blodet droppande från tomtemössan.

Efter detta första dramatiska utspel fortsatte hennes skrivande i samma stil. I gymnasiet blev Camilla vid ett tillfälle inkallad till svenskläraren efter att han ännu en gång fått in en uppsats där någon antingen dog på något ruskigt sätt eller tog livet av sig.

”Har du jobbigt hemma på något sätt?” frågade läraren.

Han trodde henne inte när hon försäkrade att hon inte hade värre problem än att hon inte fick vara ute så länge hon ville på kvällarna. Resten av skoltiden höll han ett extra vakande öga på Camilla Läckberg.

Hon läser allt som finns om seriemördare, mordfall, rättsmedicin och annat som kan komma till användning. Med åren har hon skaffat sig viss kunskap inom området och det har blivit en källa att ösa ur i hennes skrivande.

Platsen ingen tillfällighet

Att Camilla valt att förlägga handlingen till det lilla kustsamhälle på västkusten, där hon är uppvuxen, är ingen tillfällighet. Isprinsessan utspelas vintertid i en avfolkad bygd där ”alla vet allt om alla”. Platsen ger en trovärdig bakgrund till de mörka krafter som kommer till ytan.

”Jag hävdar bestämt att i det lilla samhället ställs människans natur på sin spets, både på gott och ont. Under en yta av respektabilitet hålls instinkter och drifter nere, tills det som förträngts till sist måste få ett utlopp. Svartsjuka, hat, avund – allt som krävs for ett mord – finns redan på plats.”

Hon vet inte vad som driver hennes intresse for det morbida och makabra.

”En psykolog skulle kanske kunna finna svaret. Jag nöjer mig med att jag funnit ett utmärkt sätt att kombinera mina båda intressen.”

Fjället är 76 meter högt

En liten geografilektion: Fjällbacka ligger tjugo mil norr om Göteborg, i norra Bohuslän. Namnet kommer sig av att det ligger i backen under ”fjället” – det 76 meter höga och branta Vetteberget som dominerar samhällsbilden. När stranden började bebyggas är inte känt, men en av de äldsta kartorna är daterad 1694 och beskriver ”fiällebacke fiskeläggie”. Det var vid den stora sillperioden, som tog sin början 1747 och varade till 1808, som samhället expanderade på allvar. Vid mitten av 1800-talet hade Fjällbacka vuxit ytterligare och i Axel Emanuel Holmbergs Bohusläns beskrifvning från 1842 sägs samhället vara ”länets lifligaste fiskeläge”. Fjällbacka blev ett centrum för såväl traktens landsbygd som skärgård.

På 1870-talet återkom sillen och i skärgården utanför Fjällbacka inleddes en ny stor sillperiod med nya salterier, sillexport, silloljeindustri och konservfabriker. Den kryddade skarpsill som fick namnet ”ansjovis” uppfanns 1843 av konservfabrikör Gustaf Andersson i Fjällbacka.

Efter en blygsam inledning på 1890-talet, fick brytning och förädling av sten stor betydelse för Fjällbacka från sekelskiftet och fram till 1940-talet.

Varje sommar kommer tusentals turister till Fjällbacka får att se en vacker skärgård och den bevarade ursprungliga bebyggelse. Torget vid hamnen kallas numera Ingrid Bergmans torg efter att en byst av henne avtäcktes 1983 i närvaro av två av hennes barn, Isabella och Roberto Rosselini och den senares dåvarande flickvän, Caroline av Monaco. Ingrid tillbringade många somrar på en ö utanför Fjällbacka, Dannholmen, tillsammans med dåvarande maken Lars Schmidt.

Efter Ingrid Bergmans död spreds, på hennes begäran, askan i Fjällbacka skärgård.

När nu Camilla Läckberg är igång kan det bli ett rent askberg på fjordbottnarna.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22