Börje Josephson: Författare med faiblesse för spännande teknik…

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-4, Artikel

Av KJELL E. GENBERG

Börje Josephson blev författare vid 62 års ålder. Fast innan dess hade han hunnit med att skriva texter som tillsammans blivit åtskilliga tegelstenar…

Hur detta går ihop? Jo, innan Börje satte igång att skriva sin debutroman ”Midasffekten” (Viva 1990) hade han arbetat i dryga 35 år som copywriter i reklambranschen och hunnit med massor av beställningsjobb i form av broschyrer, kundtidningar, tekniska handböcker och omfattande bruksanvisningar. Men de räknas liksom inte.

– Jag hade funderat länge på att skriva en thriller berättar Börje Josephson, idéerna låg och grodde inom mig. Men om jag sluppit den där hjärtinfarkten 1987 kanske det aldrig blivit någon bok alls. Sjukdomen fick mig att avstå från en del av reklamuppdragen och jag fick äntligen tid att slå mig till ro nere i lägenheten i Fuengirola på Costa del Ser. Där stod en gammal reseskrivmaskin!

Josephsons huvudperson är läkaren Peter Tall som efter att ha fått sin familj utplånad av knarkpåverkade rånare viger sitt liv åt narkotikabekämpning inom FN:s speciella kampgrupp mot narkotika NACO. Gruppen har sitt högkvarter på Gibraltar och arbetar runt hela Europa. Att det blev narkotika beror inte på att Börje Josephson har han någon personlig relation till problemet. Det låg i tiden och mycket hade han nog inspirerats av sin vän Kjell Sturesson, numera pensionerad, men till för en tid sedan chef för rikskriminalens narkotikarotel. Genom honom fick han insyn i vilket fruktansvärt gissel narkotikan är.

Gibraltar naturligt centrum

– Det var naturligt att göra Gibraltar till centralort. Det är en skärningspunkt för vitala narkotikavägar genom Europa och en viktig plats inom mycken underrättelseverksamhet. Jag har haft goda möjligheter till research på ort och ställe eftersom det är nära dit från Costa del Sol. En del av debutboken skrevs hemma i Stavsnäs, så Värmdö finns givetvis invävt i handlingen.

Tillsammans med hustrun Carin, som är internationell mediaexpert och har ett förflutet inom expertindustrireklam, har Börje rest mycket och samlat intryckt som går att använda i författandet.

– Men det visste jag inte när jag reste som mest. Att jag verkligen började skriva berodde mycket på att jag ville kolla min egen uthållighet att åstadkomma en hel bok.

Men för att skriva ”tekno-thrillers” av det slag Josephson förfärdigar krävs lite mer än sittfläsk och att veta hur lokaliteterna på olika orter ser ut. När man läser hans böcker finner man att han har förkärlek för båtar och flygplan. Dessa beskriver han gärna ner till minsta lilla skruv och det finns i undertexten en barnslig förtjusning över alla hästkrafterna. Det är lite av takterna från författandet av tekniska handböcker som sitter i.

Barnsligheten har en funktion, menar Börje. Thrillers är, enligt min mening, inget annat än pojkböcker för vuxna grabbar.

Pojkar och vuxna grabbar är noga med att allting stämmer. Därför har han med liv och lust gått inför grundforskningen.

Läste in kemi om droger

Han tog bland annat kontakt med företaget Surveillance Technical Group i London som säljer ”spionutrustning” (och blir, världsberömt i hela Sverige när Ebbe Carlsson-affären rullades upp), han har talat med försvarsexperter på Foa och Air Canada och läst kemi för att lära sig allt om droger och dess effekter.

– Jag hade funderat på vilken slags huvudperson jag skulle ha ganska länge, tuggat på idén om en duktig kirurg som utbildar sig till närstrid. Det finns en motsägelse där som jag tycker om – läkaretikens krav på att värna livet och narkotikaagentens krav på att ibland vara en dödsmaskin. Fast hittills har Peter Tall faktiskt sluppit döda, trots att jag fått skäll av recensenter för att han gjort det.

”Midaseffekten” blev en hygglig framgång för Viva, som ville ha en uppföljare. Den hette ”Alpha-Beta” (1993) och kom i stället ut på Wahlström & Widstrand, för Bonniers gjorde en affärsmässig rockad och såg till att W&W tog hand om detta förlagsnamn. Och där har inte svenska thrillers stort utrymme.

Fienden krossad – trilogin färdig

I september i år kom tredje boken om NACO – ”Infiltratören” – ut på Valentin Förlag, vars förlagschef Bengt Svensson aldrig varit rädd för att satsa svenskt. Trilogin, som berättar hur en resursstark organisation skulle kunna fungera, är färdig.

– Den stora fienden, knarkorganisationen Libra krossas, säger Börje. Fast jag lämnar en dörr på lite glänt ifall lusten att skriva mer om Peter Tall skulle komma tillbaka. NACO kan vara värt att berätta mer om i den tid när FN diskuteras så livligt, Interpol inte är mycket mer än en brevlåda och den nya europeiska polisstyrkan Europol riskerar att gå samma väg.

Han anser att de tidigare böckerna antytt den kritik han vill framföra mot Förenta Nationernas oförmåga och udd löshet på andra områden. I ”Infiltratören” är den kritiken ännu starkare.

Den boken är till stor del skriven i Sverige, fast handlingen är internationell som vanligt. Carin och Börje Josephson bor sagolikt vackert nästan längst ute på en udde, snett emot det taubska Sjösala, i Stavsnäs. Gården har varit i Carins släkt sedan mitten av 1800-talet. Hon minns att morfar brukade odla hallon och potatis där.

Fiskar på fritiden

Börje Josephson är nog mer jägare – åtminstone fiskare – än odlare. Han älskar att lägga nät efter flundra på sandbankar i Gåsskärsfjärden, söder om Sandhamn. Och att kasta efter havsöring tidig vår och sen höst över staniga bottnar i utskärgården, när havsvattnet helst ligger under plus åtta grader.

Börje är stockholmare, född i Bromma och hamnade ganska tidigt i reklambranschen. Skärgårdsbo (för Stavsnäs på Värmdö är mycket skärgård) blev han 1964 sedan han flyttat tillbaka från Malmö där han i fem år arbetat med skrivande åt annonsbyrån Ervaco. En liten deckarmässig finess i hans yrkesliv är att han under en period fanns på byrån Ekström & Lindmark, där en av delägarna var den inte okände författaren Jan Ekström.

Verkligheten tränger på

Både han och Carin är nämndemän i Nacka Tingsrätt. Just när jag tog min kameraväska för att lämna dem ringde nämndens sekreterare och kallade Börje att sitta bakom domarskranket i ett stort narkotikamål. Svenskar hade häktats för inblandning i kokainsmuggling från Calikartellen i Colombia till mottagare i USA. Ett kronvittne hade börjat ”sjunga” där borta, vilket ledde till avslöjanden också i Sverige.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22