Blir Hammett svensk med Pinkertonköpet?

Jan 1st, 2009 | By | Category: 1999-2, Artikel

Alla deckarläsare känner till Dashiell Hammetts spanande detektiv med desillusionerat tankesätt, hårdkokt språk och uppfälld rockkrage.
Författaren lärde sig jargong och tänkande när han arbetade åt Pinkertons och utifrån dessa kunskaper åstadkom han den namnlöse deckaren Continental Op.
Nu har Securitas köpt Pinkertons för tre miljarder kronor.
I Sverige är Pinkertons mest känt för att hindra arbetare att organisera sig och för att brutalt – ibland med beskjutning – stoppa demonstrationer och strejker. I USA minns man gärna byråns arbete att klara upp tågrån och andra brott.
1850 grundade ”the original private eye” Allan Pinkerton sin detektivbyrå.
Liten historik:
Det var när de desperata bankirerna lejde Allan Pinkerton att sätta in sina många spårhundar i jakten på Jesse Jamesligan 1871 som Pinkertons Detektivbyrå blev ordentligt känd för allmänheten.
De trodde också att deras bekymmer var över, för det sades överallt att Pinkerton inte visste innebörden av ordet ”misslyckas”. Allan Pinkerton var redan då erfaren när det gällde människojakt och han hade ett stort och vitt förgrenat agentnät.
Han föddes i Skottland. Som ung var han revolutionär agitator som kämpade för reformen åt arbetarklassen.

Ung agitator – faktiskt

Det var farligt och han klarade sig från att gripas enbart genom att emigrera till Amerika 1843.
Sedan han bosatt sig i Illinois blev han aktiv motståndare till slaveriet och hjälpte till att smuggla många förrymda slavar till ett tryggare liv i Kanada.
Detta gav honom smak för hemligt arbete och han kom till Chicagos poliskår som dess förste detektiv.
Efter att ha krossat en förfalskarliga och haft flera andra framgångar, skapade han år 1850 sin egen detektivbyrå.
Pinkertons Detektivbyrå blev snart berömd för sina nya och djärva metoder, som bland annat innehöll psykologisk krigföring mot dem man jagade.
Vid jakten på en mördare som dödat en bankkassör 1856 utsåg Pinkerton en detektiv som var mycket lik den döde att skugga en misstänkt som hette Drysdale. Efter att dag och natt ha hemsökts av denne gengångare bröt Drysdale samman, erkände och begick självmord. Detta var en taktik som gjorde Pinkerton fruktad över hela kontinenten.

Döptes till ”Ögat”

Bovarna döpte honom till ”Ögat”, ett namn som de tog ur byråns symbol med ett öga och texten ”Vi sover aldrig”. Så småningom gav det också upphov till det amerikanska uttrycket ”private eye” för privatdetektiv.
Nymodigheten att utrusta Illinois Central Railroad med en vaktstyrka ombord på tågen ledde till ett drömuppdrag för byråns chef. Pinkerton fick nämligen kontakt med en äregirig direktör och en landsortsadvokat, som sedermera skulle bli kända som general George McClellan respektive president Abraham Lincoln. Via deras nya ämbeten blev major E.J. Allen – ett av Pinkertons många täcknamn – 1861 utnämnd att skapa en hemlig underrättelsetjänst åt unionsarmén. Han placerade ut sina agenter skickligt. När dessa fick kännedom om en mordkomplott mot Lincoln avstyrde Pinkerton attentatet genom att sätta presidenten på ett tidigare tåg.
Det var många som menade att Pinkertons Detektivbyrå bara var en storkapitalets lydige tjänare och en inofficiell gren av den federala regeringen. I synnerhet var byråns män avskydda av fattiga och missnöjda sydstatsanhängarna i gränsstaterna. Det gjorde att Pinkerton också fick lära sig var ”misslyckande” betydde, åtminstone i jakten på Jesse James liga.
Men framgångarna på andra håll var desto fler och fortsatte efter grundarens död 1884. Sönerna William och Robert, som Allan lärt upp att fortsätta med byrån, fick triumfen att 1896 besegra det ökända Vilda Gänget i en eldstrid. Ledaren Butch Cassidy och hans vän Sundance Kid flydde till Sydamerika.
Organisationen överlämnades så småningom till Williams och Roberts söner och kom att stå modell för en annan federal byrå som ännu finns kvar – F.B.I.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22