“Att skriva som man vill ger livet innehåll”

Feb 2nd, 2008 | By | Category: 2002-4, Artikel

“Att skriva vad man själv vill är en njutning. Det ger livet innehåll.” Det säger författaren Lars Fredrikson som i hela sitt yrkesliv varit ekonomichef. Och han fastslår: “Ekonomichefer har så mycket att göra att de banne mig inte hinner mycket mer på fritiden.” Men som pensionär har han nu kommit ut med tre deckare på det förlag som hans fru Elisabet initierat och som drog igång med en rivstart förra året. DAST har hälsat på hos paret Fredrikson.

TÄBY (DAST) “Jag har ett starkt behov att skriva. Det är högst egoistiskt. Min fru och jag har oerhört roligt tillsammans i vart företag. För min egen del är det en väldig tillfredsställelse att se någonting bli till”, säger Lars Fredrikson. “Jag är oerhört noga. Mycket research, slarvar inte, skriver om och skriver om tills det är korrekt, inget stavfel, inte ett språkfel i någon av mina böcker.”

Han har inte heller överansträngt sig för att få ut sina deckare på andra förlag. Först när hans hustru, som ar en eldsjäl, kom hem och sa “att nu ska vi starta ett förlag och ge ut dina böcker”, så började han skriva på allvar. Lars Fredrikson hade flera halvfärdiga deckarmanus i sina byrålådor. Det var bara att sätta i gång och fullborda dem. Varför deckare?

“Om man tänker sig en så fantastisk situation som att en människa dödar en annan människa, så är det ju så att längre kan man inte gå”, säger Lars Fredrikson. “Då har man en gång för alla lagt en referensram som gör att man kan kosta på sig att göra saker som man normalt i vardagen inte gör. Jag har läst mycket deckare och andra romaner och det är väl så att man inte reagerar så starkt för övriga händelser i en bok som har en sådan referensram. Det är skälet till att jag skriver deckare. Det jag har skrivit skulle jag med ganska små operationer kunna göra om till vanliga romaner.”

Lars Fredrikson har varit redovisningschef på Sveriges Radio och ekonomichef på Filminstitutet, vardera tio år, men också i industrin. Åren före pensioneringen hade han ett landstingsuppdrag och jobbade med inköp av nya verksamhetsgrenar inom sjukvården. Från erfarenheterna i arbetslivet har han hämtat stoff till sina deckare.

“Jag vill inte att det bara ska vara pang och bom. Jag vill att det ska vara en mening. Jag är inte någon revolutionär, som vill förbättra, men jag vill få utlopp för en del tankar jag har”, säger han. “Som ekonomichef har jag varit arbetsledare för många kvinnor och har sett hur karlar försöker sätta sig på kvinnor. Jag blir så fly förbannad, fast jag inte är någon feminist. Jag har många gånger verkligen fått sätta karlar på plats för att de tycker att de är överlägsna kvinnor. I Rik men död har jag skapat idealtypen, en ung kvinna, utomordentligt begåvad och säker, vanlig löntagare som kommer in i rika kretsar, där man sätter sig på henne. Ett misstag som leder till katastrof.”

På samma sätt har Lars Fredrikson hämtat stoff ur sin erfarenhet till Du stal mitt liv som handlar om en person som i unga år förleds att begå en svår synd.

“Detta har jag sett i verkligheten”, säger han. “Sprickfri fasad, bra social ställning men personen bryts ned inom sig.”

Som läsare är Lars Fredrikson allätare. Född 1934 lärde han sig läsa av sin fem år äldre bror redan innan han fyllt fem år. Biggles var den stora grejen på den tiden, men han läste också som på många andra blivande författare och vetenskapsman Jules Verne Magasinet/Veckans Äventyr.

“Science fiction var på sin tid unik som genre. Det fanns inte många andra genrer där man kunde fabulera så fritt. Detta fantastiska att inte ha spärrar utan kunna sväva ut. Mycket av science fiction var skön poesi och spänning. O vad fina saker det var. Jag minns solvindsseglarna som svävade fram i oändliga rymder. Fast det var nog senare i Häpna! I Veckans Äventyr var det mer grovhugget.”

Eftersom Lars Fredrikson läst så gott som varje dag i sitt liv har han tagit in mycket. Det visar sig att han är en verklig mastodontläsare. Eller vad sägs om alla böcker av Aksel Sandemose och Nikos Kazantzakis samt Winston Churchills memoarer. I hans ungdom blev det deckarmagasin. Sedan kom läsningen av Agatha Christie, Dorothy Sayers och Ngai Marsh, en trend som i dag återfinns i hans läsning av de nya engelska s. k. deckardrottningarna. Bland svenskar har det mest blivit kändisar. En och en halv Liza Marklund t. ex.

“Jag har läst Jan Guillou, fast det visst inte anses fint, jag har läst Henning Mankell och Hakan Nesser. Nesser tycker jag om. Det är en sympatisk stil han har.”

Det är kanske symptomatiskt. Alla som DAST kommit i kontakt med tycks gilla Håkan Nesser. De andra kändisförfattarna råder det mer delade uppfattningar om. Nesser tycks symbolisera en consensus.

Lars Fredrikson är som han själv säger mycket noga (fast artikelförfattaren har faktiskt hittat ett missat genitiv-s i en av hans tre böcker). För sitt researcharbete har han tillgång till ett nätverk av specialister i vilket ingår en kriminalinspektör på länskriminalen, som gillar LF:s böcker, en brandmästare på Söder i Stockholm, en ekonomijournalist osv.

Och de här tre deckarna är faktiskt inte hans första publicerade roman. Redan 1987 satte Lars Fredriksons intresse för andra världskriget sina spår. Då kom hans Engelbrecht på spåret (Rabén & Sjögren), som handlade om den tyska divisionens genommarsch i Sverige. Den fick ett mycket gott mottagande.

“Mitt intresse för andra världskriget har att göra med att jag frågar mig hur människorna kunde göra det de gjorde den gången”, säger han. Framtiden? Just nu har han en deckare på gång som utspelar sig i låssmedsmiljö, det vill säga i en industri som producerar kvalificerade säkerhetssystem.

Höstens bok. Gammal smälek rostar aldrig, lyfter fram den stora Kärleken med stort K på ett sätt som i varje fall inte är vanligt i deckare. Men det är en annan historia.

BERTIL FALK



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22