Är verkligheten ett hinder för deckarförfattaren?

Jun 7th, 2010 | By | Category: 2010-2, Artikel

Christoffer CarlssonRubrikens fråga ska vi nog inte besvara entydigt, men visst finns det komplikationer i förhållandet mellan verklighet och fiktion. De vanligaste våldsbrotten blir inga bra utgångspunkter för kriminalromaner. Det där vanliga dråpet där ett par suparkompisar bråkar och en kniv hamnar olyckligt, där förövaren ringer polisen och låter sig hämtas räcker ju inte ens till ett helt kapitel.

Seriemördare är mycket vanligare i litteraturen än i brottsstatistiken. Lyckligtvis.

Spelar det då någon roll hur brotten presenteras i litteraturen?

Jo, det tycker författardebutanten Christoffer Carlsson som dessutom är doktorand i kriminologi.

Är det sant det som står i boken? Är det en korrekt beskrivning av verkligheten?

Inte så lätt att svara på det. Hur vi tolkar verkligheten beror på vilka vi är, vilka intressen vi har av att visa en viss bild av ”hur det är”.

Politiker har förvisso intresse av att styra bilden av verkligheten. Vår justitieminister Ask har sagt att vi behöver skärpta straff för grova våldsbrott för att minska brottsligheten, och för att allmänheten vill ha hårdare straff.

I tv-soffan invände kriminologen Jerczy Sarnecki att båda påståendena är fel om man ser till forskningen.

Holt vs Tiby

Christoffer Carlsson har ett annat exempel: två ganska nyutkomna böcker. Anne Holt har skrivit en deckare som handlar om hatbrott mot homosexuella, och en kriminolog, Eva Tiby, skrivit en doktorsavhandling om hatbrott.

Anne Holt menar att hon som författare ljuger när hon berättar, men att hon inte har fel i sin beskrivning av hatbrotten. Men Tibys kartläggning visar på en annan bild, inte lika grova brott.

Det är förstås inte så enkelt som att en har fel och en annan rätt, för forskare kan ha svårt att fånga den grövsta brottsligheten om den är sällsynt, och en författare behöver få tydligare, grövre, bilder för att kunna få ihop en historia som säljer.

Men, påpekar kriminolog och författare Carlsson, Anne Holt är den som mest påverkar vår bild av verkligheten. Och Ask läser Holt.

Vill påverka

Det är en gammal sanning att vår bild av verkligheten påverkas av skönlitteraturen. Och författare vill genom fiktion påverka verkligheten.

Debutanten Christoffer Carlsson vet att det säkert är fler som läst hans debut Fallet Vincent Franke än som kommer att läsa hans doktorsavhandling om fem år.

Han läste att en recensent ”nu ser missbrukare på Plattan med nya ögon”.

Det finns en förväntan hos läsaren att författaren ska spegla verkligheten, men inte helt. Deckare är ju också underhållningslitteratur som inte får vara för realistisk. Och i böcker blir verkligheten också mer koncentrerad.

”När jag skrev Vincent tänkte jag inte alls på de här frågorna, säger han. ”Berättelsen skulle kännas sann, och jag ville berätta en bra historia. Men som kriminolog har jag förstås en del i ryggmärgen.”

Så är beskrivn9ngarna av ett par gäng i boken ganska nära den verklighet som forskare ser, utan att han särskilt tänkte på det.

”Mina texter är bundna till min kunskap. I boken ville jag framkalla känslan av ett liv i undre världen.”

”Vi ser dem som andra, och det är till viss del sant. Men det de drömmer om är det samma som driver oss.”

Litteratur en paradox

Så deckare, och annan skönlitteratur, är en paradox, då böcker både måste vara fiktion i någon del men mycket måste vara sant.

Det är ett hantverk som ställer hårda krav.

Och han har övat länge. Uppvuxen på landet utanför Halmstad har han skrivit sedan han var barn.

”Behövde historierna för att ha roligt!”

LEIF-RUNE STRANDELL

Eva Tiby har intervjuats på webben om sin forskning: http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=5688

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22