Är författare läskedrycker?

Nov 25th, 2011 | By | Category: 2011-11 nov, Artikel

Stockholms universitetsbibliotek ordnar varje år ett öppet seminarium, Adam Helms seminarium (döpt efter bokförläggaren). I år var diskussionsämnet Författaren som vara. Denise Rudberg, som inledde talarlistan under rubriken “Jag en vara?”

Denise RudbergNja, de tyckte hon (bilden till vänster, foto Thron Ullberg) nog inte. hon började med att tipsa om hur man inte ska uppträda när man ska göra reklam för sin bok. Nyligen debuterad ska hon för första gången på Bokmässan 2000 (söndag kl 12) berätta om sitt skrivande.

Nervös? Icke. Hon har ju varit lärare och talat inför 25 tioåringar.

Men Bokmässan är inte bara böcker utan också fester, så söndag morgon kl 5 kom hon till hotellet. Och kl 12 stod hon på scenen med fel bok i handen och ingen aning om vad hon skulle säga. Hyperventilerar, svettas och börjar gråta.

Alla 15 närvarande köpte boken.

Detta hade hon aldrig avslöjat tidigare.

Och mänskligt är det. Mer människa än vara.

HallonsodaJag, en Hallonsoda
Men, å andra sidan, funderade hon, om svenska författare nu kunde jämställas med läskedrycker, vilka skulle de vara då?

Naturligtvis är Camilla Läckberg Coca Cola, spridd över hela världen och säljande i massor.

Leif GW är nog Fanta, Jens Lapidus Sprite, Åsa Larsson Pommac.

Vira BlåtiraHon själv platsade nog som Krusbärsdricka eller Hallonsoda.

Björn Ranelid klassade hon som Vira Blåtira, läsken alla känner till men ingen dricker…

– Vi kan inte vara produkter för då missar vi mänsklig kontakt med förlag och läsare. Det är boken som ska vara produkten och vi ska inte blanda ihop varan med människan.

Och hon undrade om pr alltid är så bra för försäljningen.

Hon slutade med att erkänna att hon hellre ville vara en Amarone än Hallonsoda.

Många slags författare
Anna TillgrenBonnierförlagens pr- och informationsansvariga Anna Tillgren (bilden till vänster) ville inte heller ha mänskliga varor att sälja, för det finns så många olika slags författare. Hon hänvisade till Kerstin Ekmans aktuella Grand Final i skojarbranschen.

Hon har sagt att den offentliga rollen kan börja skava – för att skriva behövs anonymitet.

Anna Tillgren konstaterade att det skett en enorm förändring av bokbransch och medier det senaste decenniet, men författarna består. Man måste ha mänsklig kontakt och hon höjde ett finge mot celebritetskulturen.

Hon har också märkt hur litteraturkritiken får mindre utrymme medan det skrivs mer om författare.
Förlagens uppgift i marknadsföring är att presentera författaren så att författaren får läsare. Det sorgliga, tyckte hon, var att se hur alla medier springer åt samma håll. Och att hon märkt från författarskolor att en del redan innan de skrivit manus fokuserar på ytan, hur de ska presenteras.
Förläggare arbetar mycket med förtroende, så det går inte att blogga och finnas på Facebook för att inte riskera att säga sådant som ska vara privat mellan författare och förläggare.

– För mycket pr kan innebära att du kan bli kändis och din bok försvinner, konstaterade hon, och avslutade med att säga att det finns fyra sorts författare: de som vill synas, de som bör synas, de som ska göras mer synliga och de som inte vill synas alls.

Kändisar
Två arbetskamrater på Aftonbladet, kulturchefen Åsa Linderborg och reportern Cecilia Gustavsson arbetar båda med böcker, sitter inte långt från varandra men träffas sällan. Åsa Linderborg hade fått frågan “måste man vara snygg för att komma in i tidningen?” Svaret är nej. Cecilia måste gilla boken och att den författare hon vill intervjua och presentera måste vilja prata.

Omslag till Fenoment Björn RanelidFörfattare kan bli kändisar. Namnet Ranelid nämndes flera gånger under seminariet. Professor Anders Ohlsson och docent Torbjörn Forslid skrev en bok om Fenomenet Björn Ranelid. De hade följt honom under lång tid och fann att han mycket tydligt arbetade på sin bild. Men deras slutsatser avfärdades av litteraturvetenskapliga kolleger med att “Ranelid är ju unik”.

Omslag till Författaren som kändisNu kan de i en nyutkommen bok, Författaren som kändis,  visa att det är han inte alls. De har granskat några av de viktigaste författarkändisarna i vår tid – Kristina Lugn, Horace Engdahl, Jan Guillou och Daniel Sjölin – och hur kändisskapet påverkar värderingen av deras författarskap. Även Selma Lagerlöf är en litterär kändis som visste hur man gjorde sig känd.

De frågade om det årliga evenemanget i Göteborg är en bok- eller författarmässa? Det finns ett sug efter autenticitet.

De är fortfarande nyfikna på hur detta med författaren som en (medie)vara fingerar och har kontakt med en varumärkesforskare.

Omslag till Postcard killersEn personlig reflexion: vid vilket försäljningsläge får författaren större stil på bokens omslag än bokens titel? Svenskt rekord kanske innehas av James Patterson och Liza Marklund som tillsammans skrev Postcard killers. Att det är författarnamnen som säljer är helt tydligt.

LEIF-RUNE STRANDELL

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22