Allan Quatermain – en hjälte i klassisk bemärkelse

Sep 18th, 2009 | By | Category: 1996-4, Artikel

Av LARS-ERIK NYGREN

I DAST nr 2/96, ägnas en del av utrymmet åt några av dem ”som bär skulden för allt”; häribland tas H Rider Haggard upp. Det är glädjande, för Haggard är väl värd att läsas än idag och han har förvisso han en icke oväsentlig påverkan på en hel del senare författare.

Artikeln om Haggard kretsar mycket kring hans liv och leverne. Däremot kommer det inte fram så mycket om hans skrivande och vilken påverkan han haft på andra.

Vilka är då Haggards viktigaste böcker (romaner)? Självklart en subjektiv fråga, men att gå förbi Kung Salomos skatt, som kom på engelska 1885 och på svenska året efter, eller Hon, på engelska 1887 och på svenska 1888, är väl ändå omöjligt! Ändå nämns inte Hon i DAST-artikeln, endast i bibliografin! Bägge finns i ganska moderna upplagor, liksom Montezumas dotter, på engelska 1893 och på svenska första gången 1894.

Alla finns ej på svenska

Haggards genomgående hjälte är Allan Quatermain, som förekommer i åtminstone 18 av Haggards 58 skönlitterära titlar. Kung Salomos skatt kom till efter ett vad om att Haggard skulle kunna skriva en äventyrsroman på sex veckor. Den blev en stor försäljningsframgång och efter Allan Quatermain och Hon, som bägge kom 1887, blev Haggard författare på heltid. Många av hans äventyrsromaner har samma grundidé: ett okänt, glömt folk med en gammal kultur i någon outforskad del av världen. Allan Quatermain är en spännande gestalt, äventyrare och hjälte i ordets klassiska bemärkelse. Han förekommer till exempel i Kung Salomos skatt, Maiwas hämnd och Heu-Heu. Märkligt nog är inte alla Quatermainböckerna översatta till svenska. Här finns plats för en god gärning! En av Quatermaintitlarna finns bara i en veckotidningsversion från 1942: The Treasure of the Lake. sv övers Gudinnan vid Månsjön i Veckorevyn detta år.

Inslag av fantasy

Man vet inte så mycket om Quatermains tidiga liv. Det vi vet är att han levde som trader, jägare och resenär i Afrika. I berättelserna om honom lever andan från mitten av 1800-talets Afrika fortfarande kvar med en anmärkningsvärd vitalitet och styrka. Några av berättelserna har starka inslag av fantasy, till exempel She and Allan, ej översatt. Berättelserna om hans äventyr har blivit tillgängliga eller hans död genom en av hans vänner, mr George Curtiss. Det är ett mönster som känns igen från andra engelska äventyrs- och detektivhjältar, däribland den störste av dem alla.

Sir Henry Curtis, en annan av Quatermain vapendragare, beskriver Quatermain så här: ”… the ablest man, the truest gentleman, the firmest friend, the finest sportsman, and, I believe, the best shot in Africa.”

I Haggardforskningen har mycket energi lagt ner på att datera berättelserna. Man har räknat ut att Allan Quatermain föddes 1817 och dog 1887. Den första berättelsen utspelas 1835-38 (Marie, den sista 1884-85 (Allan Quatermain).

Många av Haggards böcker är historiska berättelser. Dessa har väl lite svårare att överleva dag. De är ganska tidstypiska, romantiska och åldrade i språket.

Ett par undantag bör dock nämnas: The World Desire, 1891 (ej översatt) och Erik Ejegod. Den förra är en fortsättning på Odyssén, den senare en pastisch på en isländsk saga. Bägge lever än i dag.

En enda deckare

Detektivromaner, då? Jag tycker att man kan karaktärisera en enda av Haggards böcker som sådan. Det är Mr Meeson’s will, som kom 1888 och var Haggards åttonde roman. På svenska finns den i tre bokversioner och i några tidningsföljetongsvarianter. Först kom den redan samma år som originalet med titeln Den skeppsbrutnes testamente på Carl Sunesons förlag i Uppsala. Den finns under titeln Mr Meeson’s testamente i På lediga stunder, band 19, år 1900 samt under titeln Det levande testamentet från Förlagsaktiebolaget Västra Sverige 1913. Med samma titel kom den 1911 i tidningen Barometern.

Mr Meeson är en rik förlagsägare som utnyttjar sina författare hårt. Han blir ovän med sin enda släkting, en brorson och gör denne arvlös i ett nytt testamente. Han reser till Nya Zeeland med båt. På båten finns också en författarinna, som han kommit i delo med.

Båten går förstås i kvav, men mr Meeson och författarinnan lyckas klara sig ombord, i en livbåt. Mr Meeson dör, men innan dess ångrar han sig och vill göra ett nytt testamente. I avsaknad av papper och penna tatueras det nya testamentet in på författarinnans rygg. Hon lyckas rädda sig tillbaka till London, med testamentet på ryggen. Hon träffar brorsonen och juridiska formaliteter om testamentet tar vid.

Slutet gott, allting gott. Det kriminella inslaget i boken är litet.

Buchan och Household påverkades

En redovisning över vem som påverkats eller inspireras av H Rider Haggard skulle kunna bli lång. Låt mig nämna två av mina egna favoriter John Buchan och Geoffrey Household! Hos bägge kan man se tydlig påverkan från Haggard. Parodier finns också i stort antal – även det ett sätt att markera inspiration och påverkan! Även i Sverige finns sådana – till exempel EFSIL-spexet Kung Salomos skatt, Lund 1993.

En stor del av artikeln i DAST tas upp av en förteckning över Haggardsamlingen i Svenska Deckarbiblioteket. Det är trevligt, men det saknas en hel del där som borde vara med i en bibliografisk redovisning, 40 utgåvor på svenska redovisas. Redan 1987 gjorde jag en enkel bibliografi över H Rider Haggards böcker på svenska. Den upptar 87 svenska titlar, varav de flesta ingår i min egen samling. Jag har inte hunnit komplettera bibliografin sedan 1987, men har en hel del ytterligare material.

I DAST-bibliografin har dock de flesta av Haggards översatta böcker kommit med. Däremot saknas många upplagor. De titlar som saknas är Allans hustru, Norrköpings Tidningar 1891, Gudinnan vid Månsjön, Veckorevyn 1942, Kleopatra, Illustrerade Klassiker nr 131 samt Svart och Vit, Nordiska Förlaget 1912.

Bland bibliografierna redovisas bland annat Scotts eminenta verk från 1947, tryckt endast i 500 ex. I en modern redovisning över Haggard bibliografier bör absolut D. E. Whatmores eminenta H Rider Haggard. A bibliography nämnas, eftersom den utgör det moderna standardverket.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22