1940-talets Jules Verne-Magasinet / Veckans Äventyr som västerntidning

Mar 31st, 2015 | By | Category: 2015-03 mars, Artikel

Av ANDERS N NILSSON

Även om den svenska novelltidningen Jules Verne-Magasinet/Veckans Äventyr från 1940-talet är mest känd för sitt SF-innehåll innehöll tidningen många andra typer av texter. Inte minst många västernnoveller från amerikanska pulpmagasin, vilket ännu inte var så vanligt vid denna tid. Tidningens västerninnehåll listas i en bilaga efter att omfattningens variation över tiden kvantifierats.

Artikeln i pdf-format, bättre för utskrift: DAST Magazine 2015_JVM

En omfattande och i stort sett odokumenterad del av västernlitteraturen i Sverige utgörs av noveller tryckta i kioskhäften och veckotidningar. Denna typ av publicering föregick och förekom även parallellt med den något mer kända westernpocketboken, som fick sitt genombrott under 1950-talet (Nilsson & Myrman 2013). Medan innehållet i de kioskhäften eller romanhäften som dominerades av en längre berättelse, som till exempel Detektivmagasinet, har förtecknas av Wopenka (1995), saknas täckande översikter av de så kallade novellhäftena och veckotidningarna (se Larsson 1989 för en bredare historisk översikt), vilka som regel innehöll ett antal kortare berättelser i varje häfte i en kombination av noveller och följetonger.

Ett undantag återfinns i Jules Verne-Magasinet / Veckans Äventyr (JVM/VÄ), som i sin originalform utkom veckovis under åren 1940–1947 i sammanlagt 332 häften, och har studerats främst såsom representerande en tidig form av science fiction i Sverige (Myrdal 1993). I den av Jan Myrdal redigerade antologin ingår även ett index till den skönlitteratur som trycktes i tidskriften, sammanställt av Maths Claesson. Det brukar påstås att JVM var världens första renodlade SF-tidskrift som utkom varje vecka under en längre tid. Tidningens innehåll kom dock att breddas med tiden samtidigt som namnet stegvis kom att ändras från Jules Verne-Magasinet till Veckans Äventyr.

Jag vill här bygga vidare på Claessons index med fokus på västerngenren, vilket här redovisas separat kategoriserat med tillägg av uppgifter om författarna och varje texts sidutbredning. I några fall återger jag även den amerikanska källa från vilken den enskilda texten hämtats. Den huvudsakliga källan till mina uppgifter om originalen är The FictionMagsIndex (Contento & Stephensen-Payne 2015). Förutom denna mer detaljerade förteckning vill jag även mer kvantitativt försöka sammanfatta västerntemats förekomst i JVM/VÄ, huvudsakligen med utgångspunkt i hur frekvensen av noveller och omslagsbilder av västernkaraktär varierade över tiden. En central iakttagelse är även hur man övergick från att publicera amerikanskt material översatt till svenska till att använda sig av till synes lokalproducerat material.

JVM/VÄ var nära lierad med tidskriften Teknik för Alla/Teknisk Revy (TfA, 1940–2001), vilken utkom var fjortonde dag, och båda startades samtidigt av Torsten Althin (1897–1992), chef för Tekniska Museet i Stockholm. Uppgift om redaktörens namn saknas från början i JVM, men namnet A. Byttner återfinns i nr. 11–22 1941 (se även uppgifter i Larsson 1989:276). Därefter saknas namn åter fram till nr. 48 1944 då G. Fahlnæs uppges vara ansvarig utgivare, och säkert identisk med den Gunnar Fahlnæs som anges som redaktör och ansvarig utgivare för TfA. Från och med nr. 19 1945 tar Rolf Ahlgren (1915-1996, f. i Västerås) över arbetet med JVM/VÄ, samtidigt som Olle Edner blir ny redaktör för TfA.

Amerikanskt material förmedlades via förlaget Nordpress och dess direktör Bjarne Steinsvik, som gav ut JVM/VÄ och var ett dotterbolag till Bulls Presstjänst. TfA innehöll vid sidan av det mer tekniska materialet även någon enstaka rymdnovell och den tecknade serien om rymdfararen Buck Rogers, men saknade helt västernmaterial. Troligen tillkom JVM för att hjälpa till att finansiera uppstarten av TfA, och tilläts självdö när den väl spelat ut sin roll. Enligt en alternativ teori fick JVM/VÄ problem med rättigheterna till det amerikanska materialet förmedlat via Bulls Presstjänst, möjligen för att man inte betalt för det material man använt sig av, och därmed inte längre kunde fortsätta som tidigare. Nedläggningen av JVM/VÄ sammanfaller även med införandet av allmän pappersransonering 1947, vilket kan ha påskyndat nedläggningen.

Omslagsbilderna
Omslag med västernmotiv förekommer på totalt 32 av 332 häften av JVM/VÄ. Det första västernomslaget dyker upp på nr. 5 1942 med koppling till novellen Lille Pedros bedrägeri (Bild 1).

Bild 1

Bild 1. Omslagets framsida från Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr nr 5 1942 med bild som illustrerar västernnovellen Lille Pedros bedrägeri av Art Lawson. Detta var tidskriftens första västernomslag.

Skjutande med sin Colt skyddar en cowboy en kvinna som värmer mat i en stekpanna över öppen eld. Med några smärre gap förekommer därefter västernomslag mer eller mindre kontinuerligt fram tills tidningen läggs ner, som mest har jag registrerat att ca var fjärde häfte haft ett västernomslag under vissa kvartal 1943 och 1944 (Bild 2).

Bild 2

Bild 2. Stapeldiagram visande hur antalet omslag med västernkaraktär varierade över tiden i Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr.

Västernomslagen är väl utspridda och förekom aldrig på två häften i direkt följd. På flertalet västernomslag avbildas strider med skjutvapen. Det är som regel män som strider och de kvinnor som finns med på bilderna tenderar att beskyddas av beväpnade män. Speciellt i den senare utgivningen finns dock även några mer romantiska omslag utan antydan till våld. På omslaget till nr. 4 1943 sitter en västernklädd kvinna på sin häst och skriver en autograf åt någon beundrare (Bild 3).

Bild 3

Bild 3. Amerikansk cowgirl skrivande autograf på omslaget till Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr nr 4 1943.

Bilden ansluter till redaktörens text om rodeo i New York där man bland annat får veta att ”Den vackra flickan på veckans omslag är en cow-girl”. Detta är helt säkert en av de första gångerna begreppet cowgirl används i Sverige (Nilsson 2012). Den regelbundna förekomsten av västernmotiv på tidningens omslag visar med all tydlighet att redaktionen fann denna del av innehållet säljande. Åtminstone de västernomslag som användes från början framställdes med amerikanska omslag som förlaga (Bild 4).

Bild 4

Bild 4. Omslagets framsida från Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr nr 5 1943 tillsammans med omslag från det häfte av 10 Story Western Magazine från 1942 som omslagsbilden hämtats ifrån.

Tidningens västernmaterial
Det västernmaterial som fanns att läsa i JVM/VÄ bestod huvudsakligen av noveller, vilka illustrerades med teckningar. Det var som regel avslutade berättelser, även om i två fall texten spände över två anslutande häften. John Colohans berättelse om Halte Charlie i nr. 1–4 1943 är den enda som i mitt tycke kan kallas följetong, då den spände över fyra häften och sammanlagt upptog 39 trycksidor. Följetongen annonseras i ett tidigare häfte som en ”strålande fortsättningsberättelse” och en ”hundraprocentig äventyrshistoria”.

Förutom noveller förekom mer sparsamt även någon enstaka artikel av västernkaraktär, som till exempel den om General Custers sista strid i nr. 44 1946. Här kan även nämnas rodeoartikeln Bland vilda västerns hjältar i nr. 31 1943 författad av Henry Eidmark, JVM:s sportredaktör. Eidmark redogör även för ett besök på en ranch i Kalifornien i nr. 27 1944 i samband med sitt besök i Hollywood tillsammans med löparen Gunder Hägg.

Den första västernnovell som trycktes i JVM var En västerns kavaljer i nr. 36 1941, och den bygger på ett referat av spelfilmen Trail of the Vigilantes författat av redaktionen (Bild 5).

Bild 5

Bild 5. En västerns kavaljer var den första västernnovellen som trycktes i Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr (nr. 36, 1941).

I den sista årgången återfinns två mer renodlade filmreferat, och nu illustrerade av foton från filmerna. Jag vill här även omnämna redaktörens text i nr. 32 1944 där han hyllar amerikanska cowboys ”spänst, hårdhet och fräna självförtroende”. Men i ett hyllande av svenskheten konstaterar red. till slut att svenska pojkars påstådda framgångar på amerikanska rancher låter sig förklaras av deras välbyggda fysik och ”det gamla vikingalynnet”. Man får här en koppling mellan tidningens västernmaterial och de sidor som under rubriken ”Svenska stålmän” presenterade vältränade och mer atletiska män.

Den enda tecknade serien med västernanknytning var Bockskinnspojken som utspelar sig år 1777 under amerikanska frihetskriget (Bild 6).

Bild 6

Bild 6. Bockskinnspojken var den enda tecknade serie av västernkaraktär som förekom i Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr där den gick under åren 1943-1945. The Buckskin Boy eller Kit Kirby som han egentligen hette ses här som klippdocka.

Hjälten heter egentligen Kit Kirby och kämpar tillsammans med sina vänner Jack Blount och Pineknot Purdy mot engelsmän och indianer. Serien hette i original The Buckskin Boy och gick som dagsstripp i några dagstidningar på amerikanska östkusten under slutet av 1930-talet. Serien ersatte i JVM/VÄ Blå Skalbaggen och började i nr. 42 1943. Den slutade i nr. 11 1945 och efterträddes av serien I hemlig tjänst.

Västernnovellerna varierade i längd mellan två och tjugo trycksidor och med ett medianvärde kring tio trycksidor (Bild 7).

Bild 7

Bild 7. Histogram över västernnovellernas sidantal i Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr.

De kunde vara såväl sammanhängande som mer utspridda i det aktuella häftet och många av sidorna kunde även innehålla annat material som teckningar och textrutor av olika slag. Den längsta novellen som trycktes var Harry F. Olmsteds Banditer att hyra!, medan Cole Richards’ enda bidrag I brist på bevis endast sträckte sig över tre sidor.

Antalet häften som innehöll västernnoveller ökade från början av 1942 fram till början av 1944, varefter antalet minskar fram till slutet av 1945 (Bild 8).

Bild 8

Bild 8. Stapeldiagram visande hur antalet häften innehållande västernnoveller varierade över tiden i Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr.

Antalet ökar därefter igen från början av 1946 för att nå sitt maxvärde under detta års sista kvartal då så gott som varje häfte innehöll minst en text av detta slag. Det är intressant att notera att nedgången mellan 1945 och 1946 även innebär ett skifte från amerikanskt till egenproducerat material, såväl i text som bildmässig illustration.

I stort sett alla redovisade författarnamn fram till och med 1945 låter sig matchas med FictionMags register över författare som medverkade i amerikanska pulpmagasin med såväl tids- som genremässig passning (Contento & Stephensen-Payne 2015). Men från och med nr. 5 1946 är någon matchning inte längre möjlig och de författarnamn som nu anges, huvudsakligen Arne Terp och Paul Williams, förefaller att ha en dansk anknytning. År 1944 utgavs på Blocks förlag i Stockholm en skildring av det danska motståndet mot den tyska ockupationsmakten med titel Från fronten i Danmark och författad av pseudonymen Arne Troelsen-Terp (Bild 9).

Bild 9

Bild 9. Boken Från fronten i Danmark från 1944 med pseudonymen Arne Troelsen-Terp som författare har ansetts som egentligen skriven av Arne Melchior, vilket dock på goda grunder kan ifrågasättas.

Svensk Bokkatalog anger att pseudonymen avser Arne Melchior, och Wopenka (1995) nämner möjligheten att samme man gömmer sig bakom pseudonymen Arne Solbér, vilken återfinns som författare till någon enstaka rymdnovell i JVM/VÄ. Arne Melchior (f. 1924) är en känd dansk politiker och affärsman av judiskt ursprung, som flydde undan tyskarnas förföljelser till Sverige på hösten 1943. Han var här bosatt i Kristianstad där han arbetade på Bongs pappersvaruindustri, och återvände till Danmark den 5:e maj 1945 som soldat i den danska befrielsearmén (Melchior 2002). På en direkt förfrågan av Bertil Falk har han förnekat att han skulle ha stått bakom någon av dessa pseudonymer. Det finns förstås även en möjlighet att jag här blandar ihop mer än en person med namnet Arne Melchior. En direkt jämförelse av Troelsen-Terps (1944) personliga skildring av krigsårens Danmark och flykten till Sverige med motsvarande skildring i Arne Melchiors självbiografi (Melchior 2002), ger vid handen att det är två helt olika unga mäns öden som beskrivs, och att härigenom även slutsatsen måste bli att två olika författare föreligger.

Det finns förstås även en möjlighet att det är redaktören själv, Rolf Ahlgren, som döljer sig bakom alla dessa pseudonymer i JVM/VÄ. Han var bekant med dessa typer av äventyrsberättelser genom sina många översättningar och tycks efter JVM/VÄ:s nedläggning ha fortsatt som översättare av främst populärlitteratur inom olika genrer. De använda pseudonymernas danska klang var kanske bara var ett sätt att dölja hans rätta identitet. Rolf Ahlgren motiverar i en intervju från 1984 sin omfattande översättargärning gällande tidskriftens material att han ”var tvungen att fylla numren”. Vidare nämner han att där fanns ”en del svenska författare, men det var nog mest till vilda västernnovellerna”, samt att ”En del av de engelska namn som dök upp var pseudonymer för svenskar” (Engholm 1990). Han säger inget om att några danska författare ska ha anlitats.

De noveller som jag lyckats matcha med sina amerikanska material är utspridda över sju olika pulpmagasin (se bilaga). Även det höga antalet författarnamn, 63 stycken, varav endast två avser kvinnor, talar för att materialet hämtats från en rad olika källor, troligen dock begränsat till de magasin som Bulls rättigheter täckte in. Tidsmässigt samlar sig originalhäftena till slutet av 1941 och början av 1942, och perioden fram till tryckning i JVM/VÄ varierar från ett halvår till tre år. Då man kan se att några av novellerna hämtats från ett och samma häfte, förefaller det inte otroligt att man endast erhållit en bunt med häften från USA, vilken med tiden sinade. En grundligare undersökning av denna fråga kräver dock tillgång till de amerikanska originalen för matchning av själva texten och illustrationerna med novellerna i JVM/VÄ, vars titlar troligen endast i enstaka fall översatts ordagrant. Det kan noteras att Rolf Ahlgren i Ahrvid Engholms intervju från 1990 tror att det var svårt att importera amerikanska tidskrifter av mer transportmässiga skäl.

Cowboyhistoriernas ifrågasättande
Det framgår vid läsning av den redaktionella spalten i JVM/VÄ att västernnovellernas vara eller icke vara utgjorde en återkommande fråga aktualiserad av läsekretsens inskickade synpunkter. I nr. 39 och 40 1942 uppmanar redaktionen läsarna att med hjälp av ett formulär rapportera in sina preferenser gällande tidningens olika typer av material (Bild 10).

Bild 10

Bild 10. Formulär för läsarenkät från Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr nr 40, 1942. Den använda kategoriseringen ger en bild av hur redaktören såg på tidningens innehåll.

Under rubriken ”Äventyrsnoveller” ingår här ”Cowboy-, Sjöhistorier o. d.” Redaktören kan därefter i nr. 43 samma år konstatera att majoriteten av de 3000 läsare som besvarat enkäten i grova drag var nöjda med tidningen som den var och därmed ville ha kvar västernnovellerna. Redaktören konstaterar senare i nr. 24 1944 att ”Vår läsekrets räknar också mångfaldiga trogna vänner av Vilda Västern-skildringar, detektivproblem och annan jordisk läsning.”

Frågan om västernmaterialet aktualiseras på nytt av Rolf Ahlgren i nr. 35 1946 där han med hänvisning till omslagsbildens revolverhot vill ställa läsarna inför ett ultimatum ”att ta ställning till frågan om cowboyhistoriernas vara eller icke vara”. Fem nummer senare finner redaktören att läsekretsen besvarat frågan bejakande och att slutsatsen måste bli att ”vi bör ta in cowboyberättelser så ofta vi kan”.

Man kan så här i efterhand förmoda att det fanns en liten men aktiv grupp av tidiga SF-fans som ville se JVM som sin egen tidning helt dominerad av texter av detta slag. Genom sin agitation tvingade denna grupp redaktören till upprepad omprövning av västerngenrens plats i tidningens innehåll. Att läsekretsen som helhet var mer positiv till ett mer blandat innehåll inklusive cowboyhistorier framgår emellertid av de enkätsvar som redovisas. Även om några hårda data saknas känns det inte alltför långsökt att anta att läsekretsen var strukturerad så att det främst var delar av storstädernas manliga skolungdom som mer aktivt arbetade för att JVM/VÄ skulle styras i riktning mot ett mer renodlat SF-innehåll.

Då denna gruppering helt uppenbart innehöll ett antal mycket verbala blivande kulturpersonligheter som Jan Myrdal, kan man med fog hävda att gruppen även fått stå för tidningens eftermäle centrerat kring SF-innehållet. Detta samtidigt som betydelsen av tidningens andra typer av texter, som till exempel västernnovellerna, tonats ner och trivialiserats. Även serien om Stålmannen och presentationerna av ”Svenska stålmän” var mycket populära och ledde även till bildande av stålmansklubbar ute i landet med fokus på kroppslig träning. Man kan även ana en smakhierarki när det gäller själva SF-materialet, där de mer abstrakta texterna i efterhand har tillmätts ett större värde än de troligen under utgivningstiden populärare mer händelseinriktade texterna i stil med följetongerna om Kapten Frank. Myrdal har i sin antologi explicit uteslutet ”rymdäventyr”, vilka han ser som ”Vilda västern-berättelser i rymddräkt” (Myrdal 1993:9).

Tidskriften även unik på grund av sitt västerninnehåll
Även om JVM/VÄ otvivelaktigt hade en stor betydelse för uppkomsten av det svenska SF-intresset (se till exempel Ahrvid Engholms novell Gårdagens värld idag igen), så vill jag mena att tidskriftens övriga innehåll lite olyckligt har hamnat i skymundan. Myrdal beskriver i sitt förord till nämnda antologi hur delar av den äldre populärlitteraturen, framför allt deckare och SF, med tiden kommit att hamna innanför det ”litterära staketet”. Kvar därute i kylan återfinns det som den unge Myrdal såg breda ut sig i Veckans Äventyr, ”idrott och annat mindre väsentligt som skämt och Vilda västern-berättelser” (Myrdal 1993:9). Även i USA finns en liknande skiktning bland de som intresserat sig för populärlitteraturen eller som John A. Dinan uttrycker det: ”Western fiction in general, and Western pulp fiction in particular, was and is today disdained by devotees of the early science-fiction pulps, the hero pulps, the detective pulps, and even horror pulp addicts” (Dinan 2003:v). Detta trots att västernberättelserna rent kvantitativt överglänste de andra kategorierna. Men troligen kan Sturgeons lag tillämpas på alla populärlitterära genrer, dvs att ”90 percent of anything is crap” (Dinan 2003:141). Så precis som när det gäller SF kan man se JVM/VÄ:s västernnoveller som en blandad kompott innehållande även bidrag från en rad av de högt rankade författarna som S. Omar Barker, H. Bedford-Jones, Walter Coburn, L.P. Holmes och W.C. Tuttle, för att nu nämna några (Bild 11).

Bild 11

Bild 11. Uppslag ur Jules Vernes-Magasinet/ Veckans Äventyr nr 46 1943 på vilket Walter Coburns novell Ett nappatag med Pistol-Bill inleds. Sidorna utgör ett bra exempel på dramatiken i de originalillustrationer som användes i novellernas inledning.

Lika gärna som att lyfta fram JVM/VÄ för dess SF-innehåll, kan man alltså välja att se den som en viktig publikation för de läsare som på 1940-talet intresserade sig för västernnovellen, en litterär genre som formligen exploderat i USA i form av så kallade pulp-magasin. John A. Dinan listar i sin bok The Pulp Western hela 165 magasin helt tillägnade västerngenren och menar att ”There has been, perhaps, no greater amount of written material produced in such a short time on a given theme, before or since” (Dinan 2003:i). Förutom enstaka noveller i veckotidningar som Lektyr och Levande Livet, var det i Sverige under 1940-talet främst JVM/VÄ som kunde bjuda på en inblick i denna litterära explosion från andra sidan Atlanten (se även Lisbeth Larssons översikt av svensk veckopress från 1989).

Tack
Ett stort tack till Bertil Falk som hjälpt mig med viktig information. Hans donation till Depåbiblioteket av sin samling av JVM/VÄ gjorde det möjligt för mig att studera denna tidskrift.

  • Litteratur
    Contento, William G. & Phil Stephensen-Payne (red.), 2015: The FictionMags Index. Update 2015-01-01. http://www.philsp.com/homeville/FMI/0start.htm.
  • Dinan, John A. 2003: The pulp western. A popular history of the western fiction magazine in America. Boalsburg PA: BearManor Media.
  • Engholm, Ahrvid, 1990: Intervju med Rolf Ahlgren, Veckans Äventyrs siste redaktör. Science Fiction Journalen 155: 7-8.
  • Engholm, Ahrvid, 2005: Gårdagens värld idag igen. Sveriges Fanzine-Förening Bulletin 146: 6-19.
  • Larsson, Lisbeth, 1989: En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. Stehag: Symposion.
  • Mansfield, J. Carroll, 1934: Buckskin Boy cut-outs. http://mostlypaperdollstoo.blogspot.se/2013/09/buckskin-boy-cut-outs-by-j-carroll.html
  • Melchior, Arne, 2002: Gave og opgave. Erindringer & erfaringer. Köpenhamn: Aschehoug.
  • Myrdal, Jan (red.), 1993: Jules Verne-magasinet. En antologi ur 1940-talets populäraste novellmagasin. Höganäs: Förlags AB Wiken.
  • Nilsson, Anders N. 2012: Ride ‘em Cowgirl! Om tämjande och erotisering av kvinnlig maskulinitet inom westerngenren. D-uppsats i etnologi, Umeå universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:538234/FULLTEXT01.pdf
  • Nilsson, Anders N. & Patrik Myrman, 2013: Populärpocketböcker inom västerngenren i Sverige – en kartläggning. DAST Magazine 13 oktober, http://www.dast.nu/artikel/popularpocketbocker-inom-vasterngenren-i-sverige-en-kartlaggning
  • Troelsen-Terp, Arne, 1944: Från fronten i Danmark. Stockholm: Blocks förlag.
  • Wopenka, Johan, 1995: På smekmånad med Gröna Skräcken. Kioskhäften i Sverige – en förteckning. Göteborg: BJW-förlaget.

Bilaga
Förteckning av västernnoveller tryckta i originalutvågan av Jules Verne-magasinet/Veckans äventyr 1940–1947.

Förteckningen är sorterad efter författare och tidsordning, och omnämner 107 noveller och en följetong. Efter titeln ges information om aktuell årgång:häfte:sidor. Texter bedömda som tillhörande subgenren nordland följs av ett ”(N)”.

  • Anonym: En västerns kavaljer, II:36:34-41, 61-63
  • — Union Pacifics pionjärer, V:15:22-31, 54-55
  • — Svarta Örnens överman, VII:15:8-10, 45-49
  • Arthur, Robert (Robert Arthur Jr., USA, 1909-1969): Jason Holloway kommer tillbaka,V:21:22-30
  • Barker, S. Omar (Squire Omar Barker, USA, 1894-1985): Född till krigare, III:28:18-27 (Born to battle, Short Stories 1942-01-10)
  • Bedford-Jones, H. (Henry James O’Brien, USA, 1887-1949): Överfallet på slavtransporten, V:12:22-30, 34-37
  • Berard, Ralph (pseud. för Victor H. White, USA): Revolvern fäller utslaget! IV:36:22-31, 35-37
  • Bisbee, Cliff M. (USA): Pojken Benton slår sig fram! IV:23:18-26
  • Blackburn, Tom W. (Thomas Wakefield Blackburn, II, USA, 1913-1992): Fyrtio graders guldfeber, III:51:4-15 (Gold madness, 10 Story Western Magazine 1942-02)
  • Bloomfield, Howard (Howard Van Lieu Bloomfield, USA, 1900-1998): Andy klarar biffen! III:40:26-37
  • Bonham, Frank (Cecil Francis Bonham, USA, 1914-1988): Val Riley kommer på villovägar, V:29: 22-31, 34-37
  • Brown, Rollin (USA): Två gånger död, V:37:22-31, 34-41
  • — Bakhållet, VI:33:22-31, 56-57
  • Bryan, John W. (?): Skräckritten, IV:11:40-43, 2
  • Byrne, Jack (Jack F. Byrne    , USA): Shelby gör en bankaffär, IV:37:40-49
  • Cameron, Caddo (Charles Richard Beeler, USA, 1888-1961): Blommor åt en bandit, VI:20:22-31, 53-57 (Flowers for a bandit, Short Stories 1942-02-10)
  • Chute, Verne (USA, 1898-1986): Vagnchefen vid Gold Belt, VI:2:4-15, 52-57
  • Coburn, Walt (= Walter Coburn): ”Lillen” vill bli cowboy! V:44:22-31
  • Coburn, Walter (Walter John Coburn, USA, 1889-1971: Ett nappatag med Pistol-Bill, IV:46:22-31, 34-38
  • Colohan, John (John C. Colohan, USA): Halte Charlie, följetong: IV:1:4-15, IV:2:42-52, IV:3:50-57 & IV:4:50-57 (The limping kid, Five-Novels Monthly 1942-01)
  • — Lögnhalsen från La Manca, IV:29:4-16, 44-47
  • — Han hade ett ärr i pannan, IV:42:20-30
  • Colter, Eli (pseud. för May Eliza Frost, USA, 1890-1984): Todd Larkin möter döden, IV:11:24-31, 34-36
  • — De jagade efter en gömd skatt! IV:39:20-29, 54-55
  • Cort, Van (pseud. för Wyatt Blassingame, USA, 1909-1985): En cirkusryttare, V:17:42-50
  • Cox, William R. (William Robert Cox, USA, 1901-1988): Den dolda skatten, IV:30:4-15, 34-38
  • — Dave blir sheriff! IV:51:36-49
  • — Det blir karl av ”Knoppen”, V:6:22-31
  • Dalrey, Byron W. (Byron W. Dalrymple      , USA): Den fredlöse vid Black Mesa, VI:4:4-15, 43 (The outcast of Black Mesa, Western Tales 1942-02)
  • Dawson, Peter (pseud. för Jonathan H. Glidden, USA, 1907-1957): Joe sätter allt på ett kort, VI:15:4-12
  • De Rosso, H.A. (Henry Andrew DeRosso, USA, 1917-1960): Attentat i stallet, V:5:22-30
  • Dell, Harry (?): Penny ser döden i vitögat, III:48:4-14
  • Farnsworth, Mona (pseud. för Muriel Newhall, USA, 1897-1984): Häng Roger Winthrop! IV:47:34-43
  • Fox, Norman A. (Norman Arnold Fox, USA, 1910-1960): Hårdkokta Sammy stöter på patrull, IV:48:22-31, 34-35
  • Gipson, Fred (Frederick Benjamin Gipson, USA, 1908-1973): En cowboy leker Sherlock Holmes, V:30:22-30
  • Graham, John (USA): Medan galgen väntar, VI:36:22-30
  • Gray, Westmoreland (Westmoreland Wilburn Gray, USA, 1894-1981): Doktor Scott tar till kniven, V:2:28-31, 34-36 (Doc Scott: Judge—and executioner, Ace-High Western Stories 1942-03)
  • Gregory, Dane (pseud. för Ormond Robbins, USA): Dad Rivard spelar upp! V:18:34-37 (Dad Rivard fiddles for death, Dime Western Magazine 1942-03)
  • — ”Benkrossaren” blir besegrad! V:23:22-31, 54-57
  • Gulick, Bill (Grover C. Gulick, USA, 1916-2013): Crossman går till anfall, IV:22:38-41, 1
  • Hall, Reves (?): Polisen sätter hårt mot hårt, VI:9:24-31, 34-35
  • Holmes, L.P. (Lywellyn Perry Holmes, USA, 1895-1988): Ryttarna från Dödspasset, III:11:4-15
  • — En pokerspelare får full hand, V:28:22-31
  • Johnson, W. Ryerson (Walter Ryerson Johnson, USA, 1901-1995): Dödens legionärer, V:47:24-31, 34-39
  • Jones, Bill (USA): Olja och blod, III:50:22-37 (Blood, oil—and bullets!, 10 Story Western Magazine 1942-02)
  • Lawson, Art (Arthur Lawson, USA): Lille Pedros bedrägeri, III:5:16-25, 58-61
  • — En flicka med goda nerver, VI:5:24-31, 34-35, 57
  • Mac Intosh, Frank (Frank McIntosh, USA): Se upp för den nye sheriffen! IV:20:22-29
  • Mahaffay, Robert E. (Robert Erwin Mahaffay, USA, 1890-1967): En färjkarl i Vilda Västern, V:19:36-45
  • Mahafry, Robert (= Mahaffay, Robert E.:): Dödsfärden från Hangmans Creek, V:45:22-31, 34-37
  • Martin, Mark (USA): Sheriffens fälla, IV:5:22-28
  • — En cowboy på friarstråt, IV:18:22-28 (A gunman goes a-courting, Big-Book Western Magazine 1942-02)
  • Maynard, Guy L. (USA): Luffar-Logan gör en kupp, uppdelad: V:10:22-31 & V:11:34-38
  • Mc Cormick, Wilfred (Wilfred McCormick, USA, 1903-1983): Jimmy Trent klarar skivan, VI:16:20-27
  • Melchior, Troels (pseud. ?): Mästerskytten blir cowboy, VII:5:6-9, 55-57
  • — Indianblod, VII:6:10-13, 48-50
  • Moore, Kent (?): Skott i natten, VII:41:12-19
  • Mowery, William B. (William Byron Mowery, USA, 1899-1957): Drama i säl-isen, IV:17:18-24, 26-27 (N)
  • O’Hearn, Martin (Marian O’Hearn, pseud. för Anita Allen, USA): Landsvägsriddaren möter sitt öde, VI:8:24-31, 34-38
  • Olmsted, Harry (= Olmsted, Harry F.): Broder Robusto på hämndetåg, V:20:34-49
  • Olmsted, Harry F. (USA): Banditer att hyra! III:39:18-37
  • — Ingen stoppar guldryttaren! IV:10:4-15
  • — Broder Robustos vildmarkskrig, V:27:22-31, 34-38 (The Fighting Padre goes to war, Dime Western Magazine 1941-11)
  • — Hoss Greer i zeloternas kula! V:32:22-31, 34-37
  • O’Rourke, Dan (USA): Flykt undan rättvisan, V:7:22-31, 34-35 (N)
  • Peacock, Wilbur (Wilbur Scott Peacock, USA, 1915-1979): Så stoppas en revolverman, IV:45:4-15, 56-57
  • Pearlsol, John G. (= Pearsol, John G.): Kula eller rep, III:18:18-25
  • Pearsol, John G. (USA): Johnny i strid med hela sta’n, IV:19:24-31, 34-41
  • — Kamrater, VI:25:24-31, 34-42
  • Pierce, Frank (Francis Bertram Bryning, USA, 1907-1999): Jud Grambs – terroristen, IV:49:4-14
  • Reeve, Lloyd E. (Lloyd Eric Reeve, USA): Skolfröken får en lektion! VI:6:24-31, 34
  • Repp, Ed Earl (USA, 1901-1979): Striden om Helvetespasset, III:45:20-32, 34
  • — Hårt mot hårt, V:4:4-15
  • Richards, Cole (USA): I brist på bevis, VII:23:18-20
  • Roan, Tom (Thomas B. Roan, USA, 1894-1958): Guldet i aspskogen, V:34:4-15, 54-57
  • Sands, Dave (förlagspseud., USA): Hjälten från Blacksmith Bend, IV:35:22-31, 35-37 (The hero of Blacksmith Bend, 10 Story Western Magazine 1942-02)
  • — George tar revansch, V:1:22-31, 34
  • Schoenfeld, Ralph C. (USA): Rio Grandes skräck, IV:24:20-24 (Terror of the Rio Grande, 10 Story Western Magazine 1942-02)
  • Short, Harry (?): 6 dagar att leva, VIII:3:11-13, 49-52 (N)
  • Starr, John (förlagspseud., USA): ”Spaderess” tar hem spelet, V:3:34-45
  • Steele, Gunnison (pseud. för Ben Gardner, USA): Hederlig karl och hästskojare, IV:12:46-49 (Honest horse thief, Big-Book Western Magazine 1942-02)
  • Terp, Arne (pseud. ?): Vem förövade bankrånet? VII:7:18-21, 39-48
  • — Fredlös, VII:27:18-21, 40-44
  • — Fasornas träsk, VII:40:12-17, 43-45
  • — Tommy the Kid hämnaren, VII:42:22-25, 46-48
  • — Det vita rödskinnet, VII:47:22-27, 48-49
  • — Den oskyldiges hämnd, VII:49:4-9, 55
  • — 5 fot från galgen, VII:51:8-12, 54-55 (N)
  • — Grip smugglaren Bandeaux, VIII:5:10-13, 48-54
  • — Sjunde skottet, VIII:6:30-35 (N)
  • Tomkins, Walter A. (Walker Allison Tompkins, USA, 1909-1988): Postryttaren vid Pony Express, VI:3:24-31, 34-37
  • Tuttle, W. (Wilbur Coleman Tuttle, USA, 1883-1969): Spår i sanden, VI:18:4-15, 54-57 (Tracks in the sand, Short Stories 1942-10-25)
  • Van Demark, Harry (USA, 1881-1948): Elddopet, IV:7:24-31
  • William, Poul (=Williams, Paul): Galgträdets skugga, VII:37:22-27, 35
  • Williams, Paul (pseud. ?): Besök av en främling, VII:18:8-11
  • — 1 timmes försprång, VII:24:18-21, 54-57
  • — Ett drama på prärien, VII:39:12-17, 43-45
  • — James Archibalds överman, VII:43:20-25
  • — Hämndens timme, VII:44:12-19
  • — Rykande revolvrar, VII:46:10-15, 43-55
  • — Den hemliga koden, VII:48:10-15, 40-41
  • — Lurad på sitt byte, VII:50:10-15
  • — Gränspolisens kupp, uppdelad: VII:52:26-30 & VII:53:21-23, 44-50
  • — Med livet som insats, VIII:4:11-16, 53-55
  • — Sett med lagens ögon, VIII:6:10-13, 53-55
  • — Öga för öga, VIII:7:12-17, 41-42
  • — Tood Jacks hämnd, VIII:8:29-31, 38-39
  • Wills, John (?): Anfallet mot karavanen, VII:29:18-21
Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22