115 år sedan ”nästan svenska” Charlotte Armstrong föddes

Jun 1st, 2020 | By | Category: 2020-05 maj, Artikel

Charlotte ArmstrongAv ALICE RADOMSKA

När Neil Armstrong som första människa tog det historiska steget ner på Månens yta den 20 juli 1969 hade Charlotte Armstrong varit död i 44 timmar.

Hon hörde till en svunnen tids deckarförfattare och det var nästan naturligt att hon inte upplevde den från månlandningen räknat nya digitala tidsåldern.

44 timmar – Faktiskt var 44 också antalet romaner hon mot slutet sade sig ha skrivit, fast den bibliografi man efteråt satte ihop begränsar sig till 29. Här kan ha handlat om aldrig avslöjade pseudonymer hos konkurrerande bokförlag.

Charlotte Armstrongs pseudonym Jo Valentine var allom bekant, men hon använde sig av fler, även högst tillfälliga, när hon också skrev en mängd noveller, övertog andra författares följetonger i veckopressen samt skrev radiopjäser och manus till avsnitt av den begynnande televisionens deckarserier, som andra författare hade skapat.

Firandet blev i nu rådande corono-tider inte vad det varit tänkt. Men det förbigicks inte helt i hennes födelsestad Norway Township i Michigan, USA, helt nyligen den 2 maj att det var 115 år sedan hon föddes.

Avfolkningsbygd
Det finns ett antal amerikanska städer som heter Norway Township. Den av dessa där Charlotte Armstrong föddes den 2 maj 1905 ligger i Dickinson County, Michigan, och har väl i sin avfolkningsbygd knappt fjortonhundra invånare i dag. Dock har den en yta motsvarande en stor svensk kommun.

Som stadsnamnet visar grundades staden av norska invandrare. Faktiskt i en så kallad svenskbygd.

Charlotte Armstrong Lewi, som det står på gravstenen i Kalifornien långt därifrån, föddes alltså medan norrmän ännu var svenska undersåtar – före den svensk-norska unionsupplösningen som ägde rum senare det året (avtalad den 21 oktober), och som fick kung Oscar II att ändra valspråket från ”Brödrafolkens väl” till ”Sveriges väl”.

Stilistiskt fick Charlotte Armstrong ingen motsvarighet i Sverige, inte ens i den samtida bästsäljande västmanländskan Maria Lang (1914–1991). Knappast av någon svenska alls, vilket väl mycket beror på hur olika samhällsstrukturer Sverige och USA egentligen har. Trots ländernas till stor del identiska kulturella syn.

Omslag till SigilletMöjligen skymtar i relationer mellan huvudpersoner vissa Armstrongska drag hos vår nutida Helena Sigander. Och av en tillfällighet ses Siganders senaste romanintrig Sigillet, Helga Gregorius berättelse (Exilium Förlag 2019) mot bakgrund av den nämnda svensk-norska unionsupplösningens dramatiska sommar och höst 1905.

Gruvarbetartrakt
Är det långsökt att kalla Charlotte Armstrong ”nästan svensk”? Jo, men ur historiskt aspekt inte alls orimligt. Ändå har inte ens norrmännen riktigt räknat henne till sig.

Hon var dotter till en gruvingenjör, Frank Hall, i folkbokföringen även kallad Armstrong, och hon studerade vid Vulcan High School inom Norway Township och därefter vid Ferry Hall College i Illinois och The University of Wisconsin. Ett på sina håll påstått släktskap med den nutida norska musical-artisten Julie Hall, baserad i Berlin, synes ännu inte styrkt.

Platsnamnet Vulcan, där Norway Township alltså hade, och har, sitt college, kommer av ett bergs utseendemässiga likhet med en vulkan. Sannolikt är det en sådan. Det finns i USA, liksom i Sverige, en mängd gamla vulkaner, varav de allra, allra flesta inte haft utbrott på hundratusentals år och som man därför inte räknar med.

En grannstad heter Iron Mountain. Självklart fanns och finns ännu gruvor i trakten. Och naturen är med barrskog, berg och sjöar inte olik skandinavisk. Det är högt uppe i de stora sjöarnas distrikt i norra USA, på en stor udde, rent av nordligare än den kanadensiska storstaden Toronto.

Hur pass skandinavisk?
Hur pass norsk, eller hur liten gnutta svensk, var Charlotte Armstrong?

Hon föddes som amerikansk medborgare, ungefär lika norsk som country-musikens i en yngre generation stora superstjärna Lynn ”Rose Garden” Anderson (1947–2015), som mycket uppmärksammat för åtta, nio år sedan besökte en mängd släktingar i Norge. (Lynns framgångsrika mor Liz Anderson hette som flicka Elisabet Haaby.)

HinderKan man inte behändigt kolla i folkbokföring (mantalslängder) och kyrkböcker (födelse- och dopböcker etc.)?

Nej, så enkelt är det inte. Det tillägg i konstitutionen, som säger att alla i USA födda kan få räkna sig som amerikaner, har alltid varit hotat av politiker och ifrågasätts även av president Trump i vår nutid. Skandinaviska släktforskare har funnit att många till USA utvandrade anfäder har förtigit annat ursprung än sin amerikanitet.

Parallellt med att man kulturellt hyllar sitt nordiska ursprung, likt i staden Gothenburg, Nebraska, där skolan har skylten ”Home of the Swedes” över entrén, har man gentemot myndigheter och kyrkförsamlingar framstått som enbart amerikaner.

Som forskande i deras böcker och digra luntor från cirka 1850 till 1920 stöter man hela tiden på tvärstopp, precis som när man under vandring i deras skogar hindras av en plötslig bergvägg eller någon stor och lodrät mossig sten. Man kommer inte särskilt långt.

Förnamnet Charlotte – baserat på mammans två förnamn Klara Lotte? – motsäger dock inte norsksvenska rötter.

The Edgar Award
Fastän organisationen The Mystery Writers of America tilldelade Charlotte Armstrong den högt ansedda utmärkelsen The Edgar Award (1957) blev hon ingen oförglömlig bjässe inom landets mysterielitteratur. Men i varje fall födelsestadens utan jämförelse största kändis, hittills.

I Sverige var det mest under eget namn som Charlotte utgavs. Och främst i serier som Wahlströms Månadsdeckare (B. Wahlströms Bokförlag på 1950- och 60-talen) och Det Bästas Bokval.

Omslag till Tiden är uteMest läst av svenskar blev möjligen romanen Tiden är ute (1956 med nyutgåva 1968, Gerard De Geers översättning av The Better to Eat You).

På antikvariat ligger böcker ur Det Bästas Bokval i lågprislådorna. Där återfinns den synnerligen aktiva Charlotte redan i dess volym 4 med Vad händer på rum 807?, ursprungligen översatt för ICA-förlaget 1961.

Inte alla översatta
På riktiga hyllor står till exempel Mord efter schema (Prisma bokförlag 1965). Av hennes högst ansedda verk är dock inte alla översatta till svenska, utan man har väl översatt och utgett vad man till fyndpris köpt sig rätten till.

På originalspråket är And Sometimes Death (1954) av pseudonymen Jo Valentine den lättast överkomliga på internet, även i sentida nyutgåva. Vanlig är också Mischief av samma pseudonym. Den var redan 1953 i bokklubbsupplaga mycket spridd.

För två enkla teaterpjäser för en flickskolas elever använde hon pseudonymen Headwig Hall. Men stilistiskt sett var hon knappast den H. Hall, som Omslag till Mord efter schemapå 1950-talet hade en del noveller med amerikanska miljöer i nordiska kiosk- och veckotidningar. Det skulle möjligen vara ifall översättarna förenklat för sig på ett okänsligt sätt.

AbeBooks register anser överdrivet pedantiskt att namnet Charlotte Armstrong i sig är en pseudonym, i de fall då det inte följs av namnet Lewi, som giftermålet redan före författarkarriären försett henne med.

New York Times
Yrkeskvinnan Charlotte Armstrong var länge anställd på New York Times annonsavdelning, där hon tidigt i livet hamnade. Det enda av henne skrivna som denna tidningsdrake publicerade kan ha varit tre enkla dikter. Men som 22-åring gifte hon sig med en annan av tidningens anställda, alltså Joseph ”Jack” Lewi.

Författarskapet kom igång på 1930-talet, bortsett från en del smärre sammanhang likt lokala novelltävlingar dessförinnan. Charlotte Armstrong skrev i några år pjäsmanus innan hon kom ut i bokform och valde kriminalgenren.

En del av de första förlagskontrakten var synnerligen ofördelaktiga – med royalty baserad på nettot, som efter förläggarens alla ”omkostnader” inte till närmelsevis motsvarade vad man kammat in brutto på hennes böcker. Med tiden gav ett snabbskrivet manus till ett avsnitt av en TV-serie, för något av de ledande bolagen, mer betalt än det omfattande arbetet med en ordinär bok.

Charlotte Armstrongs klädbeskrivningar i deckare liksom andas att hon även var frilansande modereporter för damtidningen Breath of the Avenue. Hon levde sina sista år i Kalifornien och blev 64 år; hon avled i staden Glendale.

Hon efterlämnade en dotter och två söner, varav jag har spårat dottern, den nu snart 85-åriga Jacqueline Bynagle, till en nutida adress i Carlsbad, California.

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22